Dagens Nyheter – 4 december 1873, sida 1

100 — Strathmore svarade intet, utan ringde på kamwmartjonaren. — Tillsäg, att man genast spänner för en resvagn, men låt oss först veta, om fröken de Vocqsal ännu är i pällskapsrumraen. fjenaren kom efter några få minuter tillbaka. — Fröken de Vocqsal har redan drsgit sig tillbaka till sin sofkammare, för att gå till hvila. Strathmore gaf karlen ett tecken att aflägsna sig. — Det är omöjligt, som ni finner, tillade han belt kort, så snart han blifvit ensam med Valdor, härigenom helt likgiltigt betagande denne det glada bopp, han nyss väckt hos honom. Fransmannen bleknade och började, synbarligen djupt nedslagen, vandra fram och åter i orangeriet med ojemna steg. Plötsligt stannade han framför Strathmore, som hela tiden förblifvit stående orörlig under palmerna. — Då måstö jag, sade hen, anhålla om er benägna bemedling, Vill ni bli min förespråkare hos benne? — Har ni skäl till att tro, det er kärlek är besvarad? Vuldor tvekade ett ögonblick. — Skäl? nej! Jag torde icke kunna säga att jag bar några verkliga sådana, ehuru