Dagens Nyheter – 1 december 1873, sida 1

kande af det olyckliga förhållandet snarare skulle öka än minska heznes farhågor. — För löngöesedan, mitt barn, sade hon, hyste Strathmore en lika oförståndig som olycksbringande kärlek. Men såken tillhör så helt och hållet det förflutna, att det är en ren dårskap att numera tänka derpå, och du bör aldrig nämna något derom till din förmyndare. Hvad har lady CHessville kunnåt berätta dig derom? Hon var ju ännu ett barn, vär han inträdde imannaäldern. — Hon hår berättat mig mycket litet. Hon sade sjelf, att hor visste så godt som ivgenting, men hon hade hört talas om dennå kärlek och menade, att orsaken till lord Ckcils köld mot alla qvinnor var att söka uti densamma. Men huru kan hon påstå, att han är kall? Jag säger, att han bestämådt icke är kall. — Hon har rätt på sitt vis, och du på ditt, min flicka. Hos honom fins en mycket djup känsla för dig och för din fars minne; men lady Chessville menar, att han för längesedan upphört att låta sig bedåras af kärlekens lockelser samt i stället helt och hållet egnat nig åt det politiska lifvet. Hon har också; som du hör, rätt på visst sätt. Lucillas hufvud sänktes; och vid skenet från eldbrasan såg den gamla damen, att bennes ansigte antog ett uttryck af ny ore, af ökad bedröfvelse;