Dagens Nyheter – 24 november 1873, sida 1

att han hade något hemligt skäl till att icke låta henne komma till Wkite Ladies. Huru kunde jag falla på en sådan id? Det tycks nästan, som hade det älskliga barnet förvridit hufvudet på mig, tänkte Valdor, då han hörde detta, Två dagar sednare afreste Strathmore till kontinenten. Eadast helt korta besök hade han, ministern, tillfälle att säflägga på Silver-rest. Invecklad som han var i tidens partistrider, kunde han aldrig tillåta sig någon varaktigare hvila. Valdor stannade; allt hvad han hade att uträtta i Torlynne skulle ha kunnat vara undengjordt på en vecka; men han sökte med flit draga ut på tiden, tills Strathmore skulle komma till White Ladies och han finge begifva sig dit med de öfriga gästerna. Den franske ädlingen hade ingen smak för landtlifvet: Hors de Paris, hors du monde hörde till hans valspråk. Och dock lemnade han icke det ensliga Silver-rest. Hvad som här qvarhöll honom var det vackra barnets omedvetna själfulla älsklighet. Med Lucilla kunde han icke, såsom med andra unga damer, tala om kärlek, ja det var honom till och med förbjudet att säga henne artigheter för att hennes oskuld icke måtte på minsta sätt orenas; också började har för henne känna en heligare, djupare ömhet, än han någonsin hyst för någon qvinna.