Dagens Nyheter – 20 november 1873, sida 3

eller 10 år är temligen likgiltigt, ty alla partier veta mel sig sjelfva att den neppeligen kan efter all sannolikhet vara i 2 år. Det enda som möjligtvis kunde göra den varaktig vore om Mac Mahon förändrade sin myndighet till ett diktatorskap efter Napoleon TIII:s mönster. I ett visst dokument af den 14 januari 1852 står det: SDen franska republikens regering anförtros för en tid af 10 år åt prins Lonis Napoleon Bonaparte som republikens president. Då monarkisterna beslutade sig för att upprätta en regering som hvarken var kunglig, kejserlig.eller republikansk, borde de ha valt en tidrymd för densamma som hade en min. dre ohygglig klang än den de valde. Man har menat att då de givgo så långt borde de ha gått ännu längre och användt sin majoritet för att förklara församlingen permanent och då genomföra sina förslag. Detta skulle ha varit en statskupp. men hvad gör det? Sådana passa för Frankrike, der man alltid böjer sig för en fait accompli. CMen högern var för samvetsgrann eller hittade icke på denna id och, hvad som är det vigtigaste, man kan icke antaga att Mac Mshon skulle ha inlåtit sig härpå. Men följden är den att man nu befinner sig gent emot tilldragelser hvilkas utgång det är omöjligt att förutsäga. Monarkisterna vilja icke tillåta sina motståndare att segra, då de icke kunna göra det sjelfva. Deras svikna hopp och sårade känslor åstadkomma deras önskan om ett uppskof och de kunna icke ficna sig i att republiken uppföres på kun gadömets ruiner. En strid är oundviklig; båda partierna äro säkra om segern, men bakom båda står den kejserliga brigalen, hvars fältherrer veta att det ligger i deras intresse att understödja än den ena, än den andra parten i det stundande fälttåget. Hvad bonapartisterna beträffar tyckas de åter ha gjort en omsvängning. De voro nyligen ifriga anhängare af ett plsbiscit och man plägade identifiera dem med partiet som vill en:appell till folket4. Men de-ha sett utsigterna till en seger genom allmän omröstning bli förminskade och de söka derför att skjuta undan frågan härom, isynnerhet sedan den radikala deputeraden Turquet upptagit henne och gifvit tillvänna sin afsigt att framställa henne i nationalförsamlingen såsom ett ändringsförslag till utskottets bstänkande. Om kejsardöme, konungadöme eller republik blefve stöllda under omröstving, skulle utan tvifvel republiken segra. Derför är det som bonapsrtisterna förkastat tanken på ett plebiscit, och deras taktik är nu att uppehålla provisoriet så länge som möjligt till dess deras kandidat, kejsarprinsen, hunnit blifva myndig. Derför skola de rösta än med det ena, än med det andra partiet, städse mot det som har de bästa utsigterna, blott för att vinna tid. Vi troX, skrifver Times i en ledande artikel, Satt Rouher, som nu åter blifvit vice kejsare, skall leda sitt parti — som för närvarande har mer att söga än man skulle kunnå tro — in på en medelväg, der det kan elå sin ena motständare utan att ge den andra bvad ban önskar. Från Tyskland. Talmansvalen uti preussiska landdagens bedre kammare hafva utfallit i afgjordt liberal riktniog. De tre i allmänhet regeTivgsvänliga partierna — de frikonservative, de nationalliberale och framstegspartiet — hafva nemligen enat sig om valen så, att den förre vice talmannen Bennigsen (nationalliberal) blifvit. utsedd till talman med 263 röster af 348, Loewe, af framstegspartiet, till förste vice talmen. med 242 röster af 346 och den frikonservative Friedenthal till andre vice talman med 233 röster af 338. Junkerpartiets och de ultramontanes kandidater uppnådde endast respektive 20 och 80 röster. Får. man tro Times i allmänket väl wnderrättade brefskrifvare i Berlin, tyckes regeringen nu vara redobogenm för civiläktenskapets införande. Han skritvör nemligön, att emedan flere hundrade katolska socknar icke blifvit försedda med prester, som äro lagligen berättigade att utföra sin tjensts förrättningar, har kejsaren, ehuru först efter. lång tvekan, gått in på att föreslå för landdagen införandet af civiläktenskep och civil inregistrering af födda ogpt döda. q Deremot har icke regeringen vwisat sig hylla det andra reformen, söm särskildt den liberala pressen, bvilken ju här talar i egen sak, varmt påyrkar, hemligen det i går at oss efter Köln. Zeit. omnämda afskaffandet ar tidningsstämpeln. Enligt Hamb. Nackr. är Demligen densamma upptagen i 1874 års budget; dock lärer regeringen erna att genom upphäfvande af StilningskautionernaX i stället se pressens intressen till godo. Från Elsass Lotbringen förtäljes att det förbad mot skilsmesta, hvilket gällde nader den, franska styrelson, nu till allmän belå. tenhet skall upphäfvas, Mera än i andra franska länder framstodo här olägenheterna af detta utaf Srestaurationen 1816 införda förbud dels på grund af provinsens blandning i religiöst afseende, dels i följd af det myckna personliga umgänget med de tyska staternas befolkning, hvilket framkallade önskan hos Elsass -Lothringens invånare att på detta rättsområde hjifvs lik ställda med stamförvandterna hinsidan Rhen, Konflikten mellan regeringen i Madrid dön rorenta staterna lägger för närvarandöfBeslag på den allmänna uppmärksamheten: ftriden har som bekant uppstått i anledning af att spanjorerna uppbringat ett nordamerikanskt fartyg, Virginius, som förde undsättning till de mot tent bt pt RR jä nn I frr fler ven) TRA EE HR Jo nå