a rer pA a ER 1863) äskade ett belopp af 3 millioner. På grund deraf, att den politiska ställningen i allmänhet för ögonblicket var sådan, att omtanken för fäderneslandets försvar kräfde förberedande åtgärder till våra försvarsmedels försättande i ett skick, som i händelse af behof utan alltför stor tidsutdrägt medgaf deras kraftiga användande för sitt ändamål. I en några dagar senareaflåten skrifvelse till regeringen relaterade riksdagen den kungliga propositionens motivering samt tillkännagaf att den på den grunden (således med anledning af den ögonblickliga politiska ställningen) beviljat nämda summa till försvarsverkets fullständiga ordnande. i Riksdagen handlade då i god tro att penningarne skulle användas för landets skyddande mot följder som möjligen kunde uppkomma af den dansk-tyska striden och hvilka ej kunde förutses, enär riksdagen då saknade all: kännedom om de med Danmark förda underhandlingarne, men ryktesvis kände att konungen (Karl XV) personligen bundit sig vid Fredrik VII medelst ett oförsigtigt löfte af alltför vidsträckt innehåll. Allmänt bekant torde numera vara att, som sagdt, vår regering, redan då penningarne begärdes, beslutit sig för atticke aktivt uppträda till Danmarks understöd. Och någon annan anledning för Sverige att då, med anledning af den ögonblickliga politiska ställningen, rusta sig till försvar, förefamns oss veterligen icke. Hela tillställningen får således utseende af en fint å regeringens sida, att begags na sig af den tillfälliga sinnesstämningen, för att dels tillfredsställa några tidningar som: skreko högt och dels på en annan väg än den vanliga och grundlagsenliga erhålla tillgångar till försvarsverkets ordnande, hvilkas användande så sent kom till riksdagens vetskap, att någon kontroll deröfver. vore omöjlig, nemligen vid den tre år senare företagna statsrevis sionenFlere omständigheter bekräfta att så måtte bafva varit förhållandet. En större del af kreditivmeålen disponerades: visserligen under vintern och våren 1864. Men en :icke obetydlig del disponeradegs först i september samma år, och till och med i juni 1865, således långt sedan danska kriget var ändadt, enär stilleståndet i Wien för fredsunderhandlingarnes inledande afslöts den 1 augusti 1864, Under de följande åren användes de öfverblifaa kreditivmedlen, i stället för att återlemnas till-riksgäldskontoret, efterhand såsom en till Hvarjehanda ändamäl disponibel kassa på följande sätt: År 1864 rdr 2,150,284. , 1865 , 427,633, 1866 3 — 161,038. 1887; 62,830, 3 1868 61,280. 1869 3 46,227. 1870 3,2051871 29,031. 1872 ; 30,590, så att ännu vid ingången af 1873 en summa af-omkring 20,390 rdr återstod. En del af dessa medel användes ej en gång till de ursprungligen afsedda ändamålen, utan på helt annat sätt, hvilket synes af ett kungligt bref. af den 8 september 1863, deri 65,827 rdr anslås till uppförande af ett förrådshus å Karlsborgs fästning, Allt det ofvanstående hafva revisorerna visserligen icke påpekat, ebure hvem som helst af.den inledande redogörelsen kan draga samma slutsatser. Första kammarens revisorer hafva blott i lena ord begärt en slutredovisning för de återstås eade medlen. Men andra kammarens bafva i en särskild reservation betydligt pepprat derna framställning. . Med anledning af. medels -återstående både under samt före och efter revisionsåret (19871