Dagens Nyheter – 20 november 1873, sida 1

oo Då allena. Han såg upp från tidningen och svarade : — Ja, olyckligtvis. — Och bon är mycket älskvärd, Cecil. — Ja; det har hon alltid varit. — Undor sådant förhållande böra vi ej längre hålla henne inspärrad här. fSednast om ett år härefter måste hon lära känna en annan veorld än vår vid den stilla hafsstranden, ett annat sällskap än blommorna, hundarne och foglarne. Din önskan blir naturligtvis bestämmande i afseende på allt som rörer flickan; men hvarken din eller min pligt skulle uppfyllas, om vi vägrade henne att inträda i en annan sfoer än denna. Strathmore teg några minuter; ty dat var mycket påkostande för honom att erkänna det TLucillas barndomstid var förgången, men ännu hårdare syntes det honom att nödgas låta hepne lemna oskuldens och glädjens rike samt föra henne ut i:en verld, der bon snart skulle. bli upplyst om sin fägring semt förderfvad af smicker, och der andra förnöjelser skulle beredas henne, än de som kommo från honom; den omtänksamme, eller ock smärtor, från hvilka det ej skulle stå i hans makt att skydds henne. — Om någon tid — ja, svarade han betänksamt; ehuru hon, utsläppt i en vidsträcktare krets, icke skall lära sig stort annat än hvad som helst alltid borde bli