Dagens Nyheter – 15 november 1873, sida 1

taga7ifstora sällskaper. Hon harfhos sig en dotterson, en ung student, ochidessutom en flicka, hennes och min gemensamma myndling, Lucilla de Vocqsal!) — Do Vocqual? Ar det icke ett österrikiskt namn? — Nej, ett ungerskt... Men det förekommer också i Österrike — jag tycker mig nästan vilja minnas det, sedan ni fästade min uppmärksamhet derpå. Som sagdt, ni måste finna Silverrest mycket enformigt. Det har ingentiog att berömma sig af utom stranden. — Och äfven sina öfriga omgifningar, tillade Valdor, blickande sig omkring, när de nu inträdde i parken. Tigande och rökande fortsatte de vägen genom denna park, som man med afsigt lemnat i det vilda, yppiga tillstånd, som naturen sjelf skapat; här och der lågo stora röda klippor inbäddade i mossan och omgifne af allehanda rika slingerväxter. Plöteligt fattade Valdor Strathmores arm och utbrast: — Gode Gud! Se bara — så älskligt! Strathmore såg sig förvånad omkring; det syntes honom otroligt, att landskapets skönhet kunde framlocka en så entusiastisk beundran hos den elegante fransmannen. Men hvad som nu mötte hans blick rättfärdigade fullkomligt Valdors hänförelse. En sandstensklipps, hvilkens öfre parti