Dagens Nyheter – 13 november 1873, sida 2

Från honom kommo alls gåfvor och alla fröjder. Endast inför henne förmildrades hans bliek, endast till henne talade hans stämma alltid hjertligt. De sällsynta: besök, han aflade hos henne, förgyllde hennes lif; hvarje dag, de varade, syntes henne omgifven af en strålande krans, som försvann, så snart han lemnade henne Och så uppväxte Errolls dotter i lycklig oskuld till en fager och älsklig tärna. Ingen skugga af den dystra tragedi, gönom hvilken hon så snart efter nin födelse blifvit federoch moderlös, fick falla på hennes ljusa lefoadsbana. Men på samma gång Hoa tillväxte, blefvo äfven hennes vördnad ch kärlek för Strathwore allt stårkare och djupare rotfästade i hennes väsen, under det att, om hon vetat sänningen, en fröktansvärd, oöfverstiglig afgrund skulle ha öppnat sig mellan dem, så att hon med fåsa måst undvika hvarje beröring af hans hand, hvarje kyss af hans Jäppar.