Dagens Nyheter – 11 november 1873, sida 1

gör så krampaktiga ansträngningar för att qvarhålla sina män på taburetterna — det är derför partiet organisarat valstriden på ett sätt, som träder all anständighet och det parlamentariskt passande under fötterna. Det hejdlösa raseri, som utgjort spaltfyllnad i pars tiets tidningar trån första dagen af riksdagens sammanträde och som nått höjdpunkten i de förryckta ord, vi upprepade gånger anfört: att det icke ligger makt uppå att bevara det lagliga skenet, allt detta bevisar, att pårtiet icke ärligt och lojalt vill upptaga striden för att utröna på hvilken sida makten i landet ligger, utan med dödskampens förtviflan söker använda sin ställnings alla medel för att bibo hålla en makt, som blott är byggd på fruktan för maktens missbruk och som skall försvinna i samma ögonbliek, som partiet förlorar förs mågan att göra skada. Partiet lägger ingen vigt vid att bevara de lagliga skenet — vi vilja dock ej möta hot med hot, raseri med häftiga ord, vi önska att försigtigt och lugnt påkalla alla de sansade krafterna inom vårt folk, och detta skall vara tillräckligt för att styra denna Hetsighet och att bringa dessa öfverdrifter till förnuft. Man måste med förundran fråga sig sielf hvad dessa menniskor vilja. Huru lyder deras program? Hvad är det för en stor sak, som de vilja rädda? Om de ändå hade på sin fana en sak, som de kunde betrakta som sitt fosterlands lifssak och som de kunde frukta skulle gå förlorad om de 3jelfva däkade under — men de hafva intet program, de vilja ingenting, det är ingen enda stör sak, som de vilja hafva fram; de vilja blott:7egera och behålla makten öfver embetena för att tvinga de sökande att tjena deras. parti. . Och för detta ändamål. vilja de.sätta-alltiog på spel, för detta ändamål neddraga de konungen i partistriden och hota med att bryta grundlagen, för detta ändamål hafva de vändt sinå egna grundsatser ryggen och fördekat allt, hvad de i tjugufem år kämpat för och lärt andra att tro på De, hvilka alls icke hyste något tvifvel om flertalets rätt, så länge flertalet följde dem, de fördjupa sig nu i spetsfundiga och -hårdragna undersöke ningar för att finna — tyogdpunkten! Och till hvad resultat komma de? Genom den grofva advokatyren och genom de djupsinniga funderingarna komma de omsider fram till — riksrätten. Hvad är riksrätten?. En domstol, vid: hyvil ken folktinget låter döma och afstraffs minit straroe när de göra sig skyldiga till förbrytelser. Hvilken. slumpens ironi att en ministör, som tänker på provisoriska finanslagar och hvars vänner äro obekymrade om att bevara det lagliga skenet, slutligen hamnar vid riksrätten!