Dagens Nyheter – 6 november 1873, sida 3

några af hans värmare vänner följa republikanerne. Bonspartisterna rösta mot allt som kan leds till en bestämd lösning, rösta framförallt mot republiken och visa redar sin beredvillighet att gå hand i hand med Sdet stora konservativa partiet. Om republikanerne den 6:te eller 7:de november skola lyckas vinna majoritet är derföre högst tvifvelaktigt. Hvad skall emellertid kunna erbjudas från andra sidan? Yttersta kögern håller fortfarande fast vid planen att utarbeta en monarkisk författning, att handla så som om grefven af Champord ej hade skrifvit något bref, och ernar derför föreslå nationalförsamlingen att antaga konungadömet. Egentligen är dock detta förslag utan allvarlig betydelse. Orleanisterna med Broglie i spetsen arbeta för huset Orleans. Men föga utsigt är för handen att de skola lyckas genomårifva sing planer. Alla de gamla, äkta legitimisterna, bonapartisterna och de eljest mindre pålitliga af venstra centern äro afgjordt mot ett sådant förslag. Återstår således blott en förlängning ef Mac Msahons fullmakt. För en sådan äro alla moderat konsergative, bonsapartisterna äfvenledes. — Äfven monarkisterna skulle kunna fördra en sådan utgång. Ty de resonnera sålunda: Om man kastar en blick på landets tillstånd, kan man icka undgå att erkänna att Mac Mahons regoring, äfven om man formelt förlänger henne, måste, efter hval som förefallit, bli ännnu mindre fast, ännu mera provisorisk. Men lendet och en del af partierna äro mätta på provisoriet, de begära fast tak öfver hufvudet. Om nu detta tillstånd af ovisshet och oro finge fortfara ett fjerdedels eller halft år, skulle — så tänka monarkisterna — de hittills obeslutamme låta drifva sig till att gå in på hvilken lösning gom helst, utom den som de radikale vilja. Grefyen af Chambord är nu omöjlig, men man skulle kunna vänja sig vid honom och hans fordringar och — om ett halft år skall han kanske icke synas så osntaglig rom i dag. Eller om icke han, möjligtvis någon orleanist. . Om rojalisterna ginge hand i hand. med bonspartisterna för att göra lifvet surt för rezubliken, då skulle de kunna åstads komma mycket och det är ännu alltför ti digt att anse restaurationsfrågan sfgjord. De kunna misstaga rig, hoppas vi, i sina slutföljder, men deri att republikanerne ej ännu ha spelet vunnet ha de väl rätt. Republikanerno ha afslagit en stormning, eller rättare sagdt de ha blifvit besparede en sådan, men motståndarne tänks ännu ej på att upphäfva belägringen. Något som dock skall komma de liberale till godt understöd är utgången af fyllnadsvalen till nationalförsamlingen, ty af 10 sådspa utfalla väl åtminstone 9 till republikanernes fördel. Godt understöd skall väl ock bonapartisternas mot restaurationsplanerna fi. endtliga hållning skänga dem, framgent såväl som nu. Det bästa understödet skola väl dock slutligen rojalisterna sjeltva göra republikanarne, ty de konungskes oupphörliga stämplingar uppbesvärja alltmer mot dem en dunkel men farlig makt: stämningen inom landet, och mot den makten skola de väl till sist förmå — intet. Kejsar Frans Josef väntas komma att göra ett -basök i Petersburg mellan den 1 och 15 januari rästa år. Det hittills offentliggjorda af btefvexliagen mellan påfven och kejsar Wilhelm lär icke vara allt som skulle kunna meddelas allmänheten. Det lär nemligan, efter bvad man från officiöst håll meddelar, finnas ännu ett bref från hans helighet; men detta är så groft och plumpt.att det icke kan offentliggöras. I Mainz arbetas på byggandet af en ätor fabrik för konserver för militära behof, hvilken fabrik skall vara fördig 1 januari nästa år. Från G6ndve skrifves att officiel redogöreleso för den af-hertigen af Braunschweig efterlemnade förmögenheten nu afgifvits till stadsfullmäktige. Förmögenheten uppskattas, enligt denna berättelse, till 20,570,000 frank och skulderna till nära 2,000,000, så att nettobehållningen skulle utgöra 18,600,000 frank, förutom värdet af Hötel Beaujou i Paris och några smerikanska jernvägspapper. Rättegång är väckt inför domstol angående egendomen i Tyskland. Stora rådet i Bern har med 154 röster mot 29 antagit den nya kyrkolagen, som lemnar församlingsboerna rätt att välja kyrkoherdar, hvilka måste underkasta sig omval hvart sjette år. Denna lag skall underställas folkets godkännande. Den carlistiska insurrektionen i Spanien synes, enligt ett telegram till Times, i dessa dagar komma att emottaga ett värdsrikt understöd, i det den gamle carlisthöfdingen general Cabrers, grefve af Monella och förut guvernör i Arragonien, Vslencia och Murcia, har ankommit till grävken för att öfvertaga kommandot öfver samtliga de carlistiska arm6erna. Cabrera, som efter det senaste cerlietkriget har bott i London, är mycket populär i landet, och man väntar i allmänhet att med hans ankomst rörelsen skall lefva upp med fördubblad kraft. Samtidigt skall don Carlos mottaga 8 Kiuppska kanoner, hvilka äro inköpta i London och hvilka en af dagarne skola landsättas i Biscaya, Den första underrättelsen tarfvar dock bekräftelse, då man ju minnes, att Cabrera flera gånger låtit förklara att han ej någonsin timna Annträda mnarranlisan 4311 förda fe