Dagens Nyheter – 3 november 1873, sida 3

Hvad den närmaste framtiden skall bringa är dock icke lätt att förutse. Efter all sannolikhet skola väl de konservativa pluta sig tillsamman, sökande att upprätthålla status quo. Att man hitintills i de ledande politiska kretsarne varit fullt och fast öfvertygad om att grefven af Chambord skulle göra de medgifvanden och eftergifter man fordrat, derom vittnar, utom allt annat, regeringens hänsynslösa uppträdande mot republikanarne jemfördt med deras välvilliga hållning i afseende på högerns agitationer. Det förefaller emellertid obegripligt att högern och dess ledande män kunnat drifva sakerna så långt utan att på förhand ha gjort sig underrättade om grefvens af Chambord samstämmighet med dem. Det återstår derför knappt annat än att antaga att grefven i sista ögonblicket skiftat mening eller rättare att principmenniskan i sista stunden ångrat sina eftergifter och medgifvanden och med en fasthet som — hvad man än må tänka tänka om riktigheten af de id6er för hvilka han säger sig lefva — är hedrande för honom såsom menniska bekänt sina gamla, så många gånger förr proklamerade åsigter. Hvad stämningen i Frankrike för öfrigt beträffar hänvisa vi våra läsare till telegramafdelningen, Från Cartagena och La Palma, regeringstruppernas hufvudqvarter utanför denna stad, innehåller Times följande telegram: Den spanska regeringsflottan, som nu ankommit utanför Cartagena, har ännu icke öppnat eld mot fåstningen. De fartyg som insurgenterna togo hade en last af 1,800 säckar mjöl och annan proviant samt 20 millioner realer i klingande mynt.4 Underrättelserna från staden ge för öfrigt vid handen att demoralisationen är synnerligen stor. Galvez, Contreras, Garcia, Debalso och andra af juntans medlemmar äro oenige sins emellan. Misstto råder öfverallt och de lössläppta fångarne jemte annat dåligt folk äro herrar i insurgenternas råd. Då fartygen kommo hem från Valencia, utbröt myteri ombord på Tetuan och Mendez Nunez, hvilket hade till följd att flera matroser dödades och ännu fiera sårades. -De lösgifna fö.brytarne ha satt sigupp mot juntan och begära kläder och pennisgar. Pansarfartygens maskiner äro till stor del förstörda och Tetuan är läck. Många af upprörsmännen ha anmodat sina familjer att söka hos myndigheterna utverka att de icke bli skjutna om de öfverlemna sig. De säga att de blott vänta på ett tillfälle att desertera, men att de dag och natt bevakas af förbrytarne. De göra dessutom intet försök att undslippa genom linierna, emedan de frukta för att bli skjutne då de komma öfver till regeringstrupperna. Från La Palma meddelas att regoringstrupperna erhållit förstärkning, dock ej stor, af artilleri och kavalleri. Ytterligare förstärkning väntas ock dagligen. Cartagena inneslutes allt trängre och allt fler batterier anläggas omkring staden. Man väntar att anfallet snart skall taga sin början, först-och främst från sjösidan. . Insurgenterna plundra enskilda hus inom Cartagena.