svaghet börja ett starkt könungadöme, som åsyftar landets återöpprättelse. Man älskar att sammanställa Henrik den femtes fasthet med Henrik den fjerdes smidighet. Men om någon hade rådt den sistnämde att öfvergifra den fana, under hvilken det kämpades vid Argues och Ivry, skulle han ha svarat: Fortfaren att bära min hvita fana, den skall alltid föra eder på ärans och segerns bana Man förebrår mig att jag ej tillräckligt skattar våra soldaters tapperhet, och detta gör man i samma ögonblick som jag står bered1 att anförtro dem det dyrbaraste jag eger; man glömmer att den hvita faman är det bourbonska husets och den franska armöns gemensamma arffvedel. Jag missaktar ingen lager som mitt fosterland vunnit! Gud har i goda som i onda dagar varit vittne till min tacksamhet och till mina tårar, om jag än varit fjerran från Frankrike och landsflyktig. Frankrikes söner ha vist sig fo sterlandet värdiga, men vi hafva ännu stora ling att gemensamt utföra. Jag är beredd ätt deltaga i dessa när man vill, men just derför vill jag helt och hållet förblifva den jag är: förnedrad i dag, skulle jag vara vanmäktig i morgon. Det handlar om ingenting mindre än att återupprätta samhället på dess djupt skakade grundval, att betrygga lagens makt, att energiskt återföra välståndet i det inre, att sluta varaktiga yttre alllanser, men framför allt att icke rygga till baka för att använda kraft och styrka i ord ningens och rättvisans tjenst. Man talar om vilkor: har då den der unga prinsen på lagt mig sådana, han, som försäkrade att frivillig patriotism förde honom till mig och som i hela sin slägts namn bringade mig försäkringar om fred, tiilgifvenhet och för soning? Man begär garantier: har man be: gärt sådana af denna moderna Bayard under natten till den 24 maj, då man gaf honom det uppdraget att rädda landet, och hvars hedersord såsom man och soldat hos alla goda medborgare ingöt nytt förtroende och bragte de dåliga till att darra? Det är sant: jag har icke såsom han fört svärdet för Frankrike på tjugd slagfält; men jag har i 43 år bevarat orubbad den heliga, mig anförtrodda underpanten på våra tradi. tioner och friheter. Jag har således rätt att göra räkning på samma förtroende, Min person är intet, min princip är allt: så snart Frankrike fattar detta, skall det vara slut med alla dess pröfningar. Jag är den lots som är nödvändig och ensam i stånd att föra skeppet i hamn, ty jag ensam har denna mission och auktoritet till att utföra den. Brefvet slutar med att säga: Frankrike kan icke gå wunder, ty vår Frälsare lskar ännu sina fransmän, och när Gud har bes slutat ett folks räddning, så vakar han äfven öfver att ntförandets spira endast lägges i sa händer, som äro starka nog att föra len. PARIS den 30 oktober. Niomannantskottet öfverlade i går avgående grefven af Chambords bref till Chesnelong. I dag sainlas alla högerns grupper. Journal de Paris aftrycker brefvet, djupt beklagande dess innehåll, hvilken åsigt otvifvelaktigt delas af dem som tillhöra samma parti. Gazette des tribunanx berättar att medlemmar af ett hemligt sällskap hafva blifvit häktade i Autunz de hade för afsigt att hålla markisinnan Mac Mahon, en nidce till pre sidenten, fången som gisslan på slottet Sully. PARIS den 81 okt. Venstra centern har anhtägit en resolution, enligt hvilken den anser det rätta ögonblicket för den konservativa republikens definitiva konstituering vara. kommet, WIEN den 31 oktober. Enligt Neue freie Presse skall grefven af Chambord på grund af ogynsaåmma underrättelser om restauråtionen hafva uppskjutit sin resa till franska gränsen. Han Har icke kunnat förmås att utfärda det af den fusionistiska underhandlaren Falloux önskade manifestet. NEWYORK den 30 oktober. Finanskrisen i da staterna har förlamat exportimarknaden, Loo hbt