Dagens Nyheter – 1 november 1873, sida 2

-—-— OO Stolt och lycklig gick hon fram genom den högaristokratiska församlingen. Safirerna blixtrade i hennes gyllene hår, hennes fina qvickheter och oemotståndliga koketteri tjusade alla, som i konungens salonger omgåfvo henne. —Strathmore lemnade henne icke ur sigte, han följde alla hennes rörelser. Ack, Gud! just denna himmelska skönhet hade förrådt honom medelst en kyss, denna imposanta, patriciska varelse stod icke högre än en simpel sköka; ty hennes englamun hviskade ej annat än lögn och hade lockat honom att störta sig i brottets afgrund. Ju vanvettigare han afgudat henne — ack! ännu afgudade henne — desto skoningslösare Jömde och fördömde han henne ock. Palatsets gemak voro denna natt öfverfylldå af gäster. Balen, som gafs i anledning af ett kuvgligt giftermål, vaf besökt af alla europeiska högheter som denna vigtiga tilldrsgelss fört till Paris. Men likasom Bsafirerna öfverträffade alla de furstliga damernas juveler, så öfverglänste hon sjelf alla mnärvarande skönheter, när hon långsamt framskred mellan de nobla grupperna och än mottog artigheter utaf prinsar af blodet, än tilltalades i salvelsefull och inställsam ton af kardinaler och kyrkofurstar, under det att allvarliga statsmän betraktade henne med tjusade ögon och till och med krönta hufruden bugade sig för henne. När hon vid hertig I Etoiles arm passe