Dagens Nyheter – 24 oktober 1873, sida 1

MN då mina pligter mot er, om jag för ett ögonblick sjönk så djupt, att jag icke tänkte på något annat än att hennes ögon tilläto min kärlek och tillstodo hennes egen — att hon, som på en gång väckt mitt hat och min böegärelse, var min, om jag ville det. Haf öfverseende med mig, förlåt mig, ni som i en så hög grad erfarit inflytelsen af hennes sataniska tjusningsförmåga, ni som vet, hvilken förförelse ligger i hennes smäktande blick, i den ljufliga doften från hennes böljande hår! Min svaghet varade blott ett ögonblick; derpå slet jag mig lös, medan jag ännu hade kraft dertill. Jag lemnade henne; när de första kärleksbetygelserna smögo sig öfver hennes läppar. BStraxt derefter möttes vi; jag föfsökte öfvertyga er om att den qvinna, för hvilkens skull ni satte hela er lefnadslycka på spel, var er ovärdig; och när ni affordrade mig bevis — ack! hvilken, narr jag vat! — förskräcktes jag vid tanken på den smärta, som det grymma svaret måste komma att tillskynda er, jsg beslöt att heldre låta er tänka om mig hvad ri ville än att på bekostnad af er tillfälliga lycka köpa mitt eget rättfärdigande. Tidigt följande morgon lemnade mig en page ett bref från lady Vavasour. Jag sänder det härhos; ni kan deraf se, huru slug hon ändå är, denna dubbla äktenskapsbryterska, denna förräderska mot både älskare och make, och i hvilket poetiskt omhölje hon för