Dagens Nyheter – 22 oktober 1873, sida 2

Psalmbokssaken i Norge. En Kungl. resolution har utfärdats och bestämt, att de särskilda församlingarne sjelfva få afgöra hvilken psalmbok hvar och en församling vill begagna. Husfäderna få på kyrkoeller sockenstämma besluta härom, och biskopen har endast att granska det vid stämman förda protokollet, för att efterse att allt tillgått i laga ordning. Störtadt handelshus i London. I torsdags tillkännagafs i det engelska Lloyd, att W. Wilson Saunders och hans gon George 8. Saunders inställt sina utbetalningar. Huset var en bland det stora sjöförsäkringsbolaget Lloyds förnämsta delegare och hade i nära ett århundrade drifvit sjöförsäkring. Orsaken till fallissementet är svåra förluster under loppet af de två sista åren, och som de utestående riskerna tros vara stora, är det liten utsigt att utverka liqvidation, Hrr Edward BSatnders och H. H. Lindsay, äfven delegare i Lloyds, fortsätta sina affärer som vanligt. Vin, som uppväges med silfver. Bland alla de sagor, som berättas från Rhen, äro inga mera romantiska och för visso mera otroliga än de, hvilka berättas om de pris, som vid olika tillfällen betalts för viner från de bästa vingårdarna i den vackra floddalen. Många af dessa sagor röra sig om den koniska och icke synnerligen pittoreska kulle, på hvars höjd ligger en stor och enkel hvit byggnad, till det yttre liknande ett vinpresseri, men i verkligheten furst Metternichs slott. Den allmännaste tron är att detta Johannisbergs allra utsöktaste produkter alls icke komma i handeln, utan att de af sin illustre egare gömmas för att skickas såsom gåfvor till Europas krönta. hufvuden och att det vanligen förekommande Johannisbergervinet -— inberäknadt det som nyfikne resande få köpa på sjelfva slottet. — fås från de af naturen mindre gynnade: delarna af vingården och från trakten rundtomkring kullen. En uppgift, som tycks vara sann, har emellertid nu börjat göra sin rund itidningarna, om att det finaste vinfateti prinsens källåre nyligen blifvit försåldt till det högsta pris, som någonsin betalts i hela Rheingau. Köparen, en konsul Bauer i 8t Petersburg, skall nemligen betala fatet, som innehåller 1,500 buteljer, med omkring 32 rår per butelj, således omkring 48,00Q0 rdr. Man må hoppas att de lyckliga menniskor, som rm gång komma att dricka af detta kostliga vin, måtte finna det värdt de penningar det kostar: een RO ORO XR X-— LH ag 2 1