Dagens Nyheter – 22 oktober 1873, sida 1

av ÅR WILE ning, hvari han för tillfället befann sig, skulle han ha stött undan den -qgvinna, som försökt ställa. sig mellan honom och hans offer, huru kär hon. än: måtte ha varit. honom; men. den qvinna, som eggade honom till hämnd; måste deremot; bli i. dubbelt -mått älskad; eftersom ju hennes stämma. uppmanade honom-att tillfredsställa. hans eget. hjertas lust... Han omfamnade: henne med den innerligaste ömhet. — Du kan vara lugn! hviskade. han. Ingen: menniska skall våga göra ett försök att beröfva .mig.din kärlek och ändå få lefval — Men — ack, min Gud! derpå har, jag ännu ieke-tänkt:—om ni sjelfskulle :bli dödad-i hans ställe? Orden dogo på hennes. läppar, hennes ansigte..bleknade, hennes: ögon: afspeglade. den största förskräckelse — i, denna. stund var hon. intet annat än enyälskande qvinna! — Det är möjligt, att jag skall: dö;Men — jag må nu förlora lifvet eller icke, hämnden.skall dock ej: undgå mig. Svaret var nedslåendo; men. han sökte lugns henne med sina smekningar. : Dock syntes hennes förtviflan tillväxa; och hon-utbrast: — Cecil — Cecil er; egen faral... Store Gud, det är förfärligt!. 7 Det var ett rop af ångest utgånget ur djupet af en älskande qvinnag hjerta — eller ock var det ett utomordentligt talangfullt; spel, hvarmed hon bedrog den förälskade mannen.