Landtbruksakademien höll i går afton sin ordinarie månadssammankomst, då chefen för statistiska centralbyrån, medicinalrådet Berg, valdes till ledamot af statistiska afdelningen efter aflidne lektör Tham, Innan de för aftonen bestämda ötverläggningsämnena föredrogos, lemnade dr Hamberg en redogörelse för af honom verkställda uns dersökningar af de utaf professor Nathorst på Alnarp insända prof på ostindiska rapskakor; och framgick deraf, att dessa kakor, ehuru af något bitter smak, hvilken också meddelade sig åt ladugårdsprodukterna, likväl ej visat sig innehålla giftiga ämnen i någon högre grad. Det oaktadt syntes dessa kakor i följd af denna halt af bittra ämnen böra anses olämps liga såsom fodermedel, i synnerhet för slagt jur. Fiskeriintendenten Widegren lemnade en öfverblick af nu pågående förarbeten till åstadkommande af en fiskeristatistik, en statistik, som synes blifva af största intresse. Detta ådagalades gensm åtskilliga sifferuppa gifter från några af de provinser, hvilkas vatw tondrag blifvit fullständigt undersökta af fiskeri: tjonstemännen, och hvarest ordningsstadgar för fiskets bedrifvande utfärdats, ett förhåls lande, som redan egt rum i ett flertal af länen. Huru pass betydande fiskerinäringen vore å vissa orter ådsgalade tal. genom siffror. Så upplystes, att strömmingsfisket från Kalmarq trakten till Norrbotten inbringas under ett år 131.759 tunnor, hvilka efter ett pris af 20 3 25 rdr ju representera ett betydligt kapital. Fisket i trakten af Karlskrona inbringade år 1870 ej mindre än 128.000 rdr o. g v. Huru noggrannt man för öfrigt gått tillväga vid dessa statistiska arbeten — såvidt noggranna uppgifter eljest vore möjliga att vinna — fram: gick af en tablå, upptagande fisklägenas, fiskarenas och deras biträdens antal, antalet notar och garn, fiskebåtar o. s v. i skilda län. — Om laxfisket meddelades, att detta fiske, som bedrifves i 27 elfvar, lemnar en inkomst af ötver 612,000 rdr årligen, olika för olika år. Elfkarleby laxfiske, det mest betydande i landet, gaf år 1872 en behållning af 44.000 rdr. Fiskodlingsanstalternas antal uppgafs f. np. utgöra 60—70 st. Härefter öfvergicks till det 1:sta öfverläggs ningsämnet: Hvilken erfarenhet har man vunnit beträfe fande användningen af de många olikartade kraftfodermedel, som börjat mer allmänt förekomma i handelh? Professor Bergstrand redogjorde utförligt för de kemiska beståadsdelarne i de skilda stagen af dylika fodermadel samt påvisade dessas större eller mindre praktiska värde. Professor Arrhenvus och k. sekreteraren Odelberg yttrade sig äfvenledes i denna fråga, den senare tramhållande drankens företräde såsom fodermedel framför de flesta öfriga kräftfoder. — Prof. Arrhenius omnämde den mångåriga erfarenhet, som brukspåtron L. G. von Celsing vunnit om fördelen att använda blandsädsgröpe och mäskad potatis till utfodring, en erfarenhet, som äfven hr Odelberg inhemtade på 1840-talet efter en dansk. Metoden vitsordades lemna goda rex gsultater, om än den icke blefve så billig, som t. ex. utfodring med drank. I sammanhang härmed redogjorde professor Arrhenius för ladugårdens tillväxt och förkofs ran vid Väderbrunns landtbruksskola nära Nyköping, en redogörelse som daterade sig ända från år 1855 och af hvilken framgick, att sko lans föreståndares, direktör Goorgiis verksamhet i nämda riktiing lemnat särdeles vackra resultater. Öfverläggningen öfver den 2:dra frågan: Huru uppdrages skog lättast, säkrast och. billigast? öppnades af skogsstyrelsens sekreterare, jäge mästaren Björkman, med en erinran om den berättigade klagan, som allmänt förspörjes öfs ver missvård med skogen och ringa eller inga åtgärder till ny skogs uppdragande i den afverkades ställe. Af sådan anledning vore också den nu uppställda frågan en fråga för dagen, värd att beaktas isynnerhet äf de mindre hem mensegare och jordbrukare, för hvilka skogen, äfven med afseende å jordbrukets bestånd, spelade en stor tol. Sedan talaren anmärkt, att den uppställda frågan i korthet kunde bosvaras så, att . skog uppdrages lättast genom s. k. sjelf88, d. Vv; 8: genom dvarlemnande af frör rä säkrast genom plantering, och billigast genom det sätt, vare sig det ena eller andra, som lyckas utan kostnader genom uppbjelpande (efterbättring) af ärbetet, ingick han i en detaljerad redogörelse för de olika vilkor, som betinga användändet och bös handlingen af fröträdsställning 1 barrskog. Denna redogörelse skulle dock här bli för vidlyftig att återgifva. i Tal. slutade sitt föredrag med en mention honorable till konungens befallningshafvandei Vesterbotten för dess nyligen till regeringen insända skrift om skogssköflipgen inom länet, och betonade talaren hur önskligt det vore, om flera länsstyrelser i likhet med den nämda ville vidtaga den välbetänkta åtgärden, att med stöd af 1805 års akogsordning:-förbjuda skogens vidare anlitande å sådana skattekemman, der uppenbar missvård med skogen egde