Dagens Nyheter – 18 oktober 1873, sida 2

Telegrafstyrelsens berättelse för år 1872 har i dessa dagar utgifvits från trycket. Uti särskilda afdelningen redogöres för: 1:0) telegrafnätets utvidgning; 2:0) stationer, linier och trådledningar; 3:0) telegramvexling och portoinkomst; 4:0) reglementariska bestämmelser; 5:0) räkenskap öfver underhållet; 6:0) stationepersonal och skrifapparater samt 7:0) styrelsen. Berättelsen, som åtföljes af utförliga tabeller och sammandrag, meddelar hufvudsakligen att nya stationer blifvit inrättade i Grangärde, Slite, Vernamo, Storvik, Torpshammar, Bollnäs, Valdemarsvik, Hästbolmen, Hvetlanda, Munkedal och Gunnebo, samt att en internationel ledningstråd blifvit upplagd utefter stambanan från Stockholm, öfver Laxå och Karlstad, till norska gränsen vid Magnor, under förutsättning och vilkor att å norska sidan denna ledning komme att fortsättas till Kristiania. Längden af de med impregnerade stolpar försedda statstelegrsflinier utgjorde vid 1872 års slut tillbopa 908 geogrefiska mil. Kostnaden för de samma år verkställda telegrafanläggningsarbeten har uppgått till 207,905 rdr 83 öre. Med den 1 juli blefvo privetstationerna Ronehamn och Smedjebacken förändrade till statsstationer, samt den af ett enskildt bolag inrättade visarestatiopen WVifstavarf såsom vanlig privatstation ställd uader styrelsens inseende. Vid 1872 års slut och sedan, i sammanhang med anordnandet af en gemensam svensk-norsk kontrollstation i Kristianis, den oafbrutna tjenetgöringen å Venersborgs station inskränkts till allenast hel dagstjenst, voro samtliga under styrelsens inseende ställda elektriska telegrafstationer efter tjenstgöringstiden indelade i klasser sålunda: Första klassen, med oafbruten tjenstgöring dag och natt: Göteborg, Malmö och Stockholm, eller 3 stationer. Andra klassen, med hel dagstjenst: Borås, Eskilstuna, Falun, Gefle, Halmstad, Haparanda, Helsingborg, Hernösand, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Kristinehamn, Landskrova, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Mariestad, Motala, Norrköping, Nyköping, Oskarshamr, Piteå, Skellefteå, Strömstad, Sundsvall, Söderhamn, Söderköping, Södertelje, Trelleborg, Uddevallå, Umeå, Upsala; Vadstena, Varberg, Venersborg, Vestervik, Vesterås, Vexiö, Visby, Ystad, Örebro, Örnskölds: vik och Östersund, 48 stationer. Tredie klassen, med inskränkt dagstjenst: a) statsestationerna: Arbogas, Arholma, Askersund, Bollnäs, Borgholm, Bäckaskog, Cimbrishamn, Dalarö, Drottningholm, Ekesjö, Eogelholm, Enköping, Falkenberg, Filipstad, Fjellbacks, Furtsund, Gamleby, Grangärde, Grenna, Grislehamn, Hedemora, Hästholmen, Karlsborg, Klintehamn, Kongelf, Kongsbacka, Köping, Lysekil, Mariefred, Marstrand, Mönsterås, Nederkalix, Norberg, Nordmaling, Norrtelje, Nya Varfvet, Nyland, Ratan, Ronehamn, Ronneby, Råneå, Sandhamh, Skara, Smedjebackev; Storvik, Strengniäs, Surahaumår, Särö, Sölvesborg, Torpshammar, Trollhättan, Tullgarn, Ulricehamn, Ulriksdal,, Valdemarsvik, Vaxholm, Vimmerby, Åmål, Åtvidaberg och egrund, 60 stationer; ia b) privatstationerna: Ankärsrum, Berg, Bjästa, Finspong, Gunnebo, Hjo, Holmsund, Hvetlanda, Höganäe, Kinna, Ljusne, Mem, Munkedal, Sala, Seffle, Skeninge, Skutskär, Slite, Sollefteå, Strömsholm, Ursvik, Vernamo och Vifstavärf, 23 stationer; hvarförutan till denna klass äfven kunna hänföras: c) de optiska etationerna: Brännö, Dalårö, Elgsnabben, Landsort, Nya Varfvet; Nynäs, Ornö och Vinga, 8 stationer; eller -tillhopa 142 -stationer. i Om till nyss uppräkaade, under telegrafstyrelsåns ioseende ställda 142 elektriska och optiska stationer läggas: 115 jernvägstelegräfetationer tillhörande staten och 71 enshauda stationer tillhörande enskilda bolag, så uppgick den.31 deeember 1872 antalet af Sveriges samtliga med hvarandra i förbindelse stående telegrafetationer till 328. Antalet afsända tjenste-, statsoch privat-telegraummer har utgjort: till inländska stationer 612,929, till Norge och utlandet 176,179, eller tillhopa 789,108; de ankomna telegrammernas antal har varit: från inländska stationer 611;266, från Norge och utlandet 177,842, eller samnanlagdt 789;108, nvti hvilka summor icke. ingår antalet expedierade tjenstecirkulär, hvarförutan från åtskitliga orter dagligen afgiftsfritt expedierats meteorologiska telegrammer. År 1872 hafva afsändte 126,435 te. logtammör mera än unde nästföregående året. förhållande t:ll år 1871, har korrespondensen med följande länder ökats, nemligen för Danmark med 12), Norge 16,,, Ryssland (Finland inberäknadt) 19,5, Tyska riget (Hamburg och Liibeck inberäknade) 20,0, Storbritannien 21,9 och Frankrike 56 a procent (korrespondensen med sistnämda land var dock under år 1871 nedtyckt i följd af fransk-tyska kriget). Deremot hade; korrespondensen under år 1872 minskats: för Nederländerna med 7,s; och för Belgien med 9,; procent. Telegrafverkets behållna.portoinkomstaför året belöpta sig till 982,381 rdr 19 öre. Motsvarande inkomst för år 1871 var 826,383-rde 1 öre, hvilket alltså utvisar en tillökning för 1872 af 155,998 rdr 18 öre, eller med 18 g procent. På grund ef nådigt uppdrag deltog telegrafverkets chef, generaldirektören Brändström, såsom ombud för Sverige i den konferens, som den 1 december 1871 öppnsedes i Ram för att på nytt granska den i Parig 1865 afslutade och i Wien år 1868 öfversedda internationela telegrafkonvention. Antalet af de vid nämda konferens representerade stater uppgick till 20, nemligen: Belgien, Danmark, Ebogland (för dess europeiska besitt ningar), Eogelsk-ostindiska riket, Frankrike, Grekland, Italien, Nederländerna, Norge, Persien, Portigal, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Serbien, Spaniet; Sverige, Tursiet, Tyska riket, sarbt Österrike—Ungern. Ett ombud från Japan, Kvilket rike väl ännu icke:tillträdt ded idteroationela konventionen, men Hadock genom den af etora rordiskar teleoratbolaret utlagda kebelmellan: