och helsade Erroll genom en viftning med golfjädern — en helsning, för hvilken mången man, som denna afton befann sig på teatern, skulle velat gifva ett helt år sf-sin lefnad. Huru väl hon kände sin älskare och konsten att beherrska honom! Leendet försvann från Strathmores anlete;-och denna dystra, botande vrede, som han. ärft af sina fäder, glödde i hans ögon. — Förlåt, att jeg afsäger mig uppdraget; jag är icke er laquais de. place, lady Vavasour, sade han med köld och:stödde sin arm mot hennes stol. Svaret hade afgifvits så sakta, att ingen af de i logen varande öfriga personerna uppfattat detsamma, Hon såg på honom, synbearligen road, och gjorde en lätt azxelryckning. — Mången skulle känna sig smickrad öfver att få vara till och med det, yttrade hon. Eftersom ni icke vill göra mig till viljes, får jag väl lof att vända mig, till någon annan, som är ledigare... Monsieur de Vosges, vill ni vara så god och säga åt major Erroll, att han skall komms hit, emedan jsg önskar tala med honom? Han står der bredvid lord Beaume. Hertigen lemnade logen, för att uträtta ärendet, och lady Vavasour vände gig till prins d Etoiles. Ännu var hon den herrskande skönheten i Paris; ingen vågade göra henne palmen stridig. Sjelf modets drottning, såg hon