Dagens Nyheter – 11 oktober 1873, sida 2

Stockholms län. Brefhäringens ordnande inom Stockholms län, Uti skrifvelse den 20 sistlidne februari till kon:s befhde hade poststyrelsen infordrat utlåtande i fråga om brefbäringens inom länet ordnande samt om upphörande af kronobrefbäringen; och sedan k. m:t och riksdagen sedermera beslutat, att kronobrefbäringen skall från och med ingån gen af år 1874 skiljas från jordbruket och att fribrefsrätten skall upphöra, hade po:tstyreolsen under den 30 påföljande maj hos kon:s befhde gjort ytterligare framställning i ämnst. Sedan i anledning bäraf kon:s befhde förständigat länets kronofogdar att efter hållna eammanträden med församlingarne uppgöra och till kon:s bethde skyndsamligen inkomma med full. ständiga upplysningar och detaljerado förslag rörande ifrågavarande förändrade brefbäringebestyr, och de äskade förslagen till kon:s befnde aflemnats, har kon:s befhde den 3 i denna månad berörda förslag jemte eget utlåtande i ämnet till postetyrelsens pröfning öfserlemnat. För egen del anser kon:s befoade, att, om postverket skall öfvertdga fortskaffandet af bret, som det hittills ålegat den ordinarie kronobrefbäringen att ombesörja, jemte postförbindelsen meilan postanstalter, pålvkved sitt den än kommer att anordnas, särskilet ordinarie brefbäring på många trakter inom länet blir af behofvet oundgängligen påkallad; och anser kon:s befhde denna brefbäring böra anförtros åt de nu knappt aflönade fjerdingsmännen. Kronofogdarnes förslag, uppgjorda med hufvudsaklig ledning af poststyrelsens i ämnet utialade åsigter, föresloge inrättande ef ett stort antal nya poststationer; och otvifvelaktigt komme posibefordringen till och från länets kommuner att på sådant sätt väsentligen gynnas, men fullt nöjaktig ersä:toing för kronobretbäringen vore härigenom ändock icke beredd, till förtydligande hvaraf kon:s befhde såsom exempel anför postbetordringen mellan hufvudstaden till Drottniogholm och vidare till Färentuna postetation å Svartsjölandet. En annan vigtig fråga vore den om postförsändelsernas athemtande och afiemnande å postanstalt. Af k. m:ts proposition till senasto rikadag inhemtades nemligen, att de, hvilka för närvarande egde begagna sig af kronobrefbäringen, skulle vara skyldige utt i eller utan lösväska af. lemna elier afhemta sina försändelser, eit ocus3, som svårligen torde kuana utan ersättning åläggas den i allmänhet svagt aflönade kronobetjeningen. Men om ock kronobetjeningen finge till sitt tjensteåliggande stt 2 gånger i hvarje .vecke, äfven der post framgår oftare, afhemta sina bref och följaktligen försummad efhemtning vore tjenstefel, så framstode af sig sjelf denna fråga: Huru skall det förhållas med kyrkoposten och tjenstebref till kommunalmyndigheter, der vederbörande icke äro villige att sjelfve kostnadsfritt för det allmänna på viss tid besörja afhemtningen? Fsra vore, att kungörelser och tjenstebref i många fall och till oberäknelig skada komme att alltför länge på postanstalterna qvarligga, derest icke bestämd anordning om afhemtning åvägabragtes. Eburu bestämmelser ännu gaknas, huru, sedan fribrefsrätten upphört, särskilda postfrimärken skola till kronobetjeningen utdelas och deras användande kontrolleras, såfochåunder förutsärtning att äfven de tjenetebref, gom med ordinarie