Dagens Nyheter – 10 oktober 1873, sida 2

-— 2å4 af de tu: antingen dödligt hat eller den mest brinnande kärlek! Han tystnade plötsligt och med vild, omedveten våldsamhet omfamnade han henne åter, dervid drickande ännu mera gift ur hennes förföriska ögon. Dessa ögon blickade nu på honomutan räddhåga och med en vältalighet, som dödade den sista lilla återstoden af hans förnuft, hennes smbra-doftande hår nedföll i rika vågor öfver hans bröst, och deras läppar möttes i kyssar, som endast slätade för att åter förnyas, en hvar längre, ljufvare, oändligare än den föregående. SJUTTONDE KAPITLET. Yxån är satt till roten. — Har ni skrifvit? frågade hon sakta. Så kort denna hviskning än var, innebar den dock i rig den aldra största betydelse. Det var vid middagstiden dagen efter kostymbslen. Hon hade ännu icke lemnat statsrummenX, utan satt med upplöst hår på en hvilsoffa; hennes kind stöddes mot den hvita armen, och hon bar en blå morgondrägt med spetsar af den finaste väfnad.