Article Image
ner man en eller annan byggnadsförening. Saken förhåller sig sålunda att för omkriog 30 år sedan började en mängd arbetare för erhållande af egna hus sätta in en afgift hvarje vecka, motsvarande 30 öre svenskt mynt. Man frågar: hvad kan det bli af 30 öre? Svaret är;: I staden Manchester voro för få år sedan uppförda 9,000 hus genom så små bidrag. Huru många byggnadsföreningar af detta slag England har känna vi icke, men vi veta att de äro många och att de alltid lemnat ett godt resultat. På mekaniska verkstäder ha arbetarne alltid en viss benägenhet att handla i förening, Vi se detta häri Skåne, der å F. H. Kockums och C, J. F. Ljunggrens:verkstäder en enighet råder, som är glädjande och förtjenar att af andra arbetare efterföljas. På sådana gerkstäder uppstå läsoch sångföreningar, sjuk. och pensionskassor 0. 8 V. Som vi känna, finnes i Köpenhamn en stor verkstad, som eges af hrr Burmeister Waio, Det var å denna verkstad man här i norden först kom på den idea att på engelskt vis samla kapital till husbyggnad i större skala. För 7 år sedan sammanslöto sig ej fullt 300 arbetare och förbundo sig att betala en mark (33 öre) i veckan hvardera i tio år. Vi gissa att någon engelsman å verk: staden dit öfverfört ida. Till en början gick det sakta för sällskapet, ty det hade fått en inflytelserik man, Arbeiderkongen Rimastad, känd från sioa besök i Stoekholm, emot sig. Det benämde sig Arbeidernes Byggeforeniog, stiftet af Burmeister Wains Arbeidere; och så snart det fått sina första hus färdiga och dessa voro utlot tade, blef tillströmningen större och föreningen räknar nu omkring 4,000 medlemmar, Vi ha glömt att säga att alla de ar oss nu nämda föreniogarne afse uppförande at hus till sjelf egendom. F.n. eger föreniogen 1990 hus och kan, om den så för godt fioner, nästå Sommar uppföra ytterligare 50 å 60 hus. Tänk: bara: 169 hus uppförda för sextonskillingar! Äricke resultatet vackert? Och vackrare blir resultatet, då man lär att känna, det föreningen tillika verkar som sparbank och att hvarje delegare under de 10 åren samlar sig ett kapital, som, ehuru litet, kommer honom till godo, antingen han på sin lort erhåller ett hus eller icke, För flere hun: drade af Köpenhamns arbetare är detta deras enda penningebesparing, öch de medgifva sjelfva att om de icke trädt in i föreningen hade dessa penningar gått samma väg som alla de andra. Den verksamhet Arbeidernes Byggeforer niog utöfvat har icke varit okänd i Malmö, der nästan hvar och en ofta :-reser öfver -till Kös ponhamn. Man ser dess sviå hus vid:tre gator i den stadsdel som kallas Nyboder, på Amager och vid Schönbergsgade. De göra alltid. ett godt intryck på främlingen, helst i Nyboder, der man bredvid har statens arbetarebostäder af den uslaste beskaffenhet. En och annan pyensk, som iogått i föreningen och fått ett hus, hår prisat detta såsom stor lycka; Sannolikt skulis någoa velat göra ett försök att i Malmö åstadkomma en dylik föreniog, men man hade ju beslutat bilda -:ett aktiebolag och saken ficks derför berg. Det var först sedan allt hopp var ute att den i Malmö valda styrelsen skulle göra något som redaktör Westenius uppmanade arbetarne att bilda en förening sådan som Arb.-Byggeforeniög i Köpenhamn. : Han rådde demi.en uppsats i tidningen Framåt att sammankomma i mindre kretsar och diskutera frågan. Upp: maningen efterkoms först af arbetarne å Kockums verkstad, som beslutade att antiogen ensamt eller tillsammans med stadens öfriga arbetare bilda en byggnadsförening med 50 öre i veckoafgift: Denna förening har: redan provisoriskt bildat sig och insatt nägra Veckoafgifter: Sedatv utlystes kretsmöten inom flera. -yrken och till slut hölls i börjalllföf denna månad ett allmänt möte, som var besökt af närmare tusen personer och der man enhälligt. beslöt att en förening skall bildas i likhet , med .dea köpenhamnska, men med 50 öre såsom veckoinsats, j Detta enhälliga beslut fattades icke utan opposition, enär litteratören Frid. Björling, den egentliga själen i Malmö Nya Allehendsa, uttalade starka tvifvel emot det dansk-engels ska förslagets lämplighet och förordade ett annat system, som han nägra dagar förut framlagt i Malmö N, Allehanda och benämner donationssystemet. Hans förslag afser att ingen medlem skall blifva egare af hus; utan i stället få besittnipgsrätten till en lägenhet under lifetiden, sedan han en viss tid betalt hyra, men han har hvarken genom bsåräkningar eller en detaljerad plan visat att förslaget ens är utförbart. Icke dess mindre har nämde litteratör i tidningen uppträdt emot den plan arbetarne omfattat, och aä Allehanda har en ofantlig spridviog och är den enda tidvivg största delen af arbetarne läser, har detta br Björlings uppträdande verkat ett missmod och uppväckt en: tvekan hos måvga, som med ifver omfattade. förslaget, och vi ega i denna stund icke stora förhoppningar att föreningen utan svårigheter kan komma till. stånd: ocherhålla. sä stort antal medlemmatatt den kan verkö med framgång. Vi tro oss känna att hr Björling icke ir den ende,. som ser den beslutade föreningen mea oblida ögon. När orbetarne började röra på sig för

3 oktober 1873, sida 2

Thumbnail