Dagens Nyheter – 30 september 1873, sida 3

Hvarjehanda nyheter. Ett refuseradt förslag, Den bekante amerikanske skalden Longfellow leide för några år sedan i Newyork i den djupaste tillbakadragenhet, der han var sysselsatt med ett nytt poetiskt arbete. En dag begärde en främmande temligen högröstadt att få tala med skalden, men betjenten nekade att låta honomkomma in. Mannen ville emellertid på intet vis finna sig deri, och betjenten begat sig ännu en gång in till sin herre för att höra, om denne ville emottaga honom, men skalden ville alldeles icke låta störa sig. Då den främmande mottog detta besked, sköt han utan vidare betjenten till sidan och trängde in i den öfverraskade skaldens studerrum. — Hr Longfellow, sade han, ni skall ej taga illa upp min dristighet, men jag kommer i ett ärende, som är långt vigtigare för er än för mig ooh jag har af denna anledning rest direkte från Boston och hit. Der existerar nemligen en stor blanksvärtfabrik, Warren komp., som kanske är er bekant. Detta folk har engagerat en poet, som skrifver rimmade etiketter och annonser till deras blanksvärta, och de göra med dessa versar goda affärer. Nu skall Di veta, att jag äfven är blanksvärtfabrikant, och derför har jag tänkt mig, att om vi tvä arbetade i kompani — ni levererar rimmen och jag svärtan — så skola vi göra lysande affärer, som skola långt öfverträffa Warren komp:s. Ni skall få en betydlig inkomst deraf — hvad säger ni om tillbudet? — Kasta honom på dörren, kasta honom på dörren! ropade Longfellow, hög.t indignerad, och den gode blanksvärtfabrikanten lemnade rummet i en större hast än han var kommen dit, under det att han yttrade sin förvåoiog öfver sådana opraktiska menniskor, som ej kunna inse sia egen fördel. Hvad skall man göra? Ett fruntimmer, som stod i begrepp att gifta sig med en låovg. fal, inskränkt menniska, erhöll af slägt och vänner de mest lifliga föreställningar om att afstå derifrån, Det är ett missfoster, hette det, ett dumbufvud, en vrångbild af en menniska! — Jag erkänner det, svarade bruden, men — skaffa mig on bättre! Bernum, bumbagens konung, red sin Eriksgata genom Chicago en dag i förra må naden. I tåget sågos åtta kameler, några elefanter, flera herrar och damer i jagtkostymer, vagnar fulla af lejon, tigrar, ormar och andra djur påse iebr nettet de at done Son