Dagens Nyheter – 30 september 1873, sida 2

ATV min. Redan hade hon honom i sin makt, hans sinnen öfverlemnade sig åt hennes skönkets smäktande behag och hemlighetsfulla tjäsning. ä Hon rodnade lätt och började leka med ringäråe på sin vönstra hånd — företrädökvis med den af diamanter prydda vigselringen. Var det en händelse eMer en varning? HvilKetdera det än var, blef han derigenom påmind om att der qvinna, med hvilken han talade, vår lady Murion Väavasour, Europas kokettaste dam. . . o. — Jag visste icke, att lady Vavasour hade samma smak som Plillis, fortfor han, och det kyliga leende, som härvid ötfverfor bank atlsigte, hade nästan ett uttryck af hån. Detta retade benne mera än något annat, ty hon begrep icke hans mening, och hon fick derigenom blott en obestämd aniog om, att han genomskådat hennes spel och vågade trotsa henne. — Hvilket behag kan väl den tidiga morgonen bafva för er?... tillade han vidare, Ni sätter säkerligen icke större värde på en vacker natur än jag, och här finnes ännu. ingen att eröfrå, förutom foglarne och bien. Jeg läste en gång i en gammal trubadurvisa om en dryck, som förlänade evig ungdom och skönhet, och hvilken man kunde skaffa sig endast genom att vid soluppgången hopsiamla dåggdroppar från rosorna — kariske ni i dag haft en sådan sysselsättning? Om så förhåller sig, måste vi, som redan blifvit för ,