Dagens Nyheter – 29 september 1873, sida 1

I den tidiga morgonens svalka och fridfulla stillhet ligger :ett eget behag, hvaraf äfven den minst känsliga rmenniska tager intryck; Sjelfva Strathmore; hvilkens lif-till stor del förflutit i 65 atmosfer genomträngd af parfymer samt belyst af vaxljus och gaslågor, som vant sg vid att anse den del. .af dygnet, då solen lyser,: mest lämplig för sömn, och hvilken hade lika litet öga för naturens skönhetet, söta Talleyrand eller Grammond, sjölfva Strathmore, säger jsg, erfor en känsla af välbefinnande, då han vandrade här i trädgården utan arinat sällskap än de sniå foglarne, som besjöngo den nyligen uppgångna solen. Han tog för afgjordt; att ännu ingen af gästerna på slottet var i farten; och blef derför helt öfverraskad, då han, försjunken som han var i tankar, plötsligt fick höra en stämms, hvilken tycktes: honom komma ur luften; ropa: Pr Tala om för mig, huru länge det är sedan ri blef naturvän? Jag kunde aldrig tro, att ni satte något värde på landtlifvets egentligaste behag. Lady Vavasour stod på en altan öfver honow; bakori sig hade hon den med murgröna rikt beklädda väggen, och framför henne slingrade sig andra yppiga, blommande växter kring gallervörket. När. hon var borta, kunde han kriticera; fördöma, trotsa: henne; men nui hennes närvaro, då hon leende blickade ned på honom, då