Dagens Nyheter – 26 september 1873, sida 1

ket, ehuru han företrädesvis gjorde sig bemärkt genom sin gourmandise och en viss elakhet af det slag, som brukar förekomma hos apor, ett ganska stort anseende, stiftade lagar och intog ett framstående rum i sällsksapslifvet samt blef hedrad af alla, med undantag af Strathmore, hvilken alltid, så ofta han betraktade hans herrlighet, inom sig upprepade: Fy! det är en Caliban gift med en Mirandal : Det var första gåvgen Strathmore fann en fru alltför god för hennes man — i afseende på andra äktenskap hade han alltid brukat hysa en fullkomligt motsatt mening. Men om mar: kisen kunde anzes ovärdig att ega en så älsklig varelse som lady Marion Vavasor, så må ste å andra sidan medgifvas, att han behandlade henne med mycket öfverseende och en ovanlig eftergifvenhet. Samma frihet, som han tog sig sjelf, medgaf han äfven henne, eldrig kommo deras nycker i strid med hvarandra, utan mellan dem rådde städse ett urtigt tillmötesgående, denna vänskap, som en: dast begär att den ena parten icke skall läg: ga sig uti den andras angelägenheter, och som utgör den minst vederstyggliga prägeln på ett förnämt äktenskap. Den lugna vänskap, som förefanns mellan makarne Vavasour, hear sannerligen något ganska behagligt hos sig; den förutsätter framför allt en väluppfostrad map, som icke är mycket kär, och hvilken i främsta rummet