Dagens Nyheter – 24 september 1873, sida 1

-— IVvVvg oskyldigt samspråk om ditt och datt erfar man mera af hans verkliga rening än vid tio konferenser... Men säg mig en sak, Valdor, känner ni händelsevis min landsmaninna, lady Vavasour? — Lady Vavasour! Bon Dieu, det tror jag det! Men huru kom ni så plötsligt att tänka på henne, och hvarför frågade mni ej heldre, hvem känner henna icke? — Jag för min del känner henne ej. Hvad slags dam är hon egentligen? — Den frågan återigen har jag icke lätt för att svara på. Vavasour kan ej beskrifvas! Hon är gudomlig... — Gudomlig? Jag trodde snarare, att bon i främsta rummet borle kallas en maliciös, en elak menniska. — Elak! Nej, visst inte. Den egenskapen finns aldrig hos qvinnor förr än vid en mera framskriden ålder. Hon plågar gerna sina beundrare, det är nog sannt, men... — Men ni menar, att detta beteende rättast bör tillskrifvas hennes koketteri? — Alldeles, slldeles! — Nå, kan pi säga mig, hvar den sköna markisinnan ämnar vistas i sommar? Ni följer väl med uppmärksamhet allt hvad hon företsger sig, kan jag tro. Naturligtvis skall hon resa snart nog? — Huru! har ni inte hört...? Jag tyckte, ni sade, att ni också var bjuden till VernonGeRUX . .