Dagens Nyheter – 23 september 1873, sida 1

ÅTTONDE KAPITLET. Don Ijufligt doftande biljetten. Hotel Meurice. Paris. Min käre Erroll! i För att hålla hvad jag lofvat er, måste jag nu omtala att jag sett lady Vavasour eller, för att uttrycka mig egentligare, hört henne; ty hon var maskerad, och jag såg verkligen — det vill jag uppriktigt bekänna — icke mer än en liten mun och en dito haka; men hos dessa funnos i hög grad det behag, som djefvulen brukar förlänåa endast sina synnorliga gunstligar bland Evas döttrar, och hvilket, af dem användt, blir ett dödande vapen, ett lockbete som drager oss i fördömelsen. Jag träffade henne på maskeradbalen hos fru de Luilhiers, och jag fann, att hon här en ganska stor portion af qvinlig nyfikenhet; ty ehuru jag med visshet kan påstå, att hvarken hon någonsin sett mig, eller jag henne, så var hon dock väl underrättad om allt som rörer mig. Hon uppläste t. ex. en vers ur den gamla Strathmoreska legenden — huru kunde denna vara henne bekant? — samt hade kännedom om en diplomatisk förhandling, som vi alla trott hittills vara fullkomligt hemlighållen. Jag förmodar, att en eller annan sybarit, som hvilat i den förnäma Delilas sköte,