Dagens Nyheter – 20 september 1873, sida 2

Vädret och skörden. N Till red. af Dagens Nyheter, Under denna rubrik förekommer i Dagens Nyheter för i onsdags en artikel, innefattande klagsn deröfver att en stor del af den mogna grödan, nemligen af vårsäden; hvilken man antagit vara i det närmaste inbergad, fortfarande dels står på rot, dels ligger afslagen ute och derför af regn blifvit så godt som förstörd. Denna nyhet skall säkerligen, öfverraskande som den är, framkalla någon förvåning samt den frågan: Huru kommer det till? Att nöjaktigt utreda förhållandet är väl knappast möjligt, men några antydningar till förklaring torde man dock kunna gifva, I de delar af landet, der väderleken länge varit regnig, kan uppskof med skördandet väl förklaras och försvaras, men i öfrigt? Ja, i öfrigt lärer man skylla på bristande arbetskrafter m. m. Då det emellertid skall vara större gods och gårdar, som äro värst ute, så förekommer det något hvar som om dessa bättre än de gmå skulle vara i tillfälie att i nödfall anlita utomordentliga utvägar. Detta äre de ock, men saken är den, att man underlåter att göra hvad man borde och kunde göra. På grund af uppgifter från trovärdiga personer må här meddelas; att man på jemförelsevis högst få ställen. använder skördemaskiner der sålana skulle: kunna användas, ehuru detta mekaniska hjelpmedel besparar tiotals af dagsverken pr dag. På vissa ställen har man, fullkomligt ignorerande maskinens hjelp, uppskjutit skördandet i hopp om minskad arbetslön; ja, det lärer t. o. m. i södra Sverige ha. förekommit, att en egendomsegare trotsat: legen för arbetspris derhän, att han genom: uppskof med skördandet velat nedtvinga dagsperninger, hvilken skall hafva uppgått till 2!2 rår. Märkvärdigt är det i sanning att :man i de goda åren icke gör mera än man gjort för att med någon trygghet kunna möta svåra bergningsår och ogynnsamma väderleksförhållander, hvilka, man ser det nu, kunna göra de bästa förhoppningar om intet!