Dagens Nyheter – 15 september 1873, sida 2

historien om de sura rönnbären. Jag tillstår gerna att jag är svag för. smicker. Jag lefver deraf, såsom barn af. sötsaker. Om -artigheter na icke äro uppriktigt menade, det bryr jag mig föga om; icke rår jag väl för om smickraren. har en dålig smak. Jag vill.ha mina konfektyrer, och om de blott äro söta, frågar jag icke efter; om de bestå af. verkligt socker eller af fransysk krita. j . — Allt hvad man i detta afseende, bjuder .. er, måste vara äkta — ni behöfver aldrig frukta motsatsen, svarade han, och han; sade härvid. sitt bjertas tanke, Ty när shan bliokade, på den sköna okända, hvars fria, sorglösa väsen omgafsaf detta behag, som endast hoflifvet ochumgänget med den förnäma verlden. förmå att utbilda, så måste han fillstå för sig . sjelf, huru. stark. kritiker. och huru svår att tillfredsställa han än var, att han aldrig sett något så älskligt som: denna unga qvinna; om icke kanske bland Titians taflor. Så mycket mera förvånade han sig öfver att finna henne utan , sällskap här på ett fartyg, hvars pas. sagerare. för öfrigt nästan uteslutande utgjordes af bondfolk. Hvem kunde hon vara? Månne en dam af verld, gom innehade en. oberoende. ställning, och som af en nyck, eller i följd af en naturlig. bonägenhet tör romantiska äfventyr roade sig med : att resa incognito? — YVar hon en prinsessa från Tuilerierna, eller en dam;från qvarteret Breda? Eller var hon kanske en