TREDJE KAPITLET. S:t Johans-festen I Prag. Det var qvällen före den stora fest, som årligen firas med så stor högtidlighet i Prag till minne af den helige Johannes af Nepomuk, denne martyr, i hvars dödsstund, enligt kyrkolegenden, fem stjernor plötsligt uppstego ur vattnet på det ställe, der han sjönk och bildade en strålande krans, som bar vittne om hans oskuld. I alla kyrkor och kapell, vid alla: altaren och relik-skrin i staden knäböjde täta skaror af pilgrimmer, som från när och fjerran kommit för att deltaga i högtiden. På de platser som närmast omgåfvo katedralen, hade en oräknelig menniskomassa samlats; aftonen var mörk, men dessa platser upplystes festligt af tusentals gaslågor, och öfverallt deromkring ljödo latinska psalmer, sjungna af ofantliga körer. En engelsman, gom vandrade till fots mellan folkhoparne (ty det var förbjudet att denna afton färdas med åkdon på platserna vid katedralkyrkan och bron m. fl. ställen) blickade på den knäböjande mängden med ett leende på sina läppar, ett leende af naturligt förakt för all denna vidskepelse. Konmen till Wenzels Platz, som var illuminerad på ett synmorligen storartadt sött och