Dagens Nyheter – 10 september 1873, sida 2

-— IL — tycka ont att först skrifva till oss — idel hönupg, och att sedan med samma penna skrifva om 085 — idel galla; de tycka om att meddela sig med sin dyraste vän på ett rosens färgadt papper och att fördöma honom på ett papper af ljusgul kulör. Skrifra — det är qvinnornas hufvudsakligaste yrke; men jag finner det förbannadt hårdt, att just vi karlar skola öfverhopas med frukterna af deTas nit. — Det är ett egendomligt, fysiologiskt faktum, att gvinnorpa, om de ej få svar på sina bref, i alla fall fortfara att skrifva ett helt år lika samvetsgrannt, som de torka sina pennor, sedan de slutat begagna: dem, — och lika säkert som det är att de glömma utsätta datum samt tro sig kunna påskynda postgången genom att teckna ett SangelägetX i kanten af kuvertet, yttrade Phil Danvers, som hade sin plats vid nedre ändan af bordet, en der temligen försvarlig portion gåslefverpastej en stund tys stat munnen på honom. Emellertid skrifva somliga af dem ganska trefligt, såsom. t. e Tricksey Bellevoiz. Hennes epistlar inne vanligen en ganska pikant blandning at nys heter, witzar, historietter och små förtroense den. För min del tycker jag att dessa bref passa rätt bra till lektyr, när man röker efter maten. Å j — Jag skall säga henne, huru ni bedömer dem, Hon reser till Charlemont i nästa vec: