Dagens Nyheter – 9 september 1873, sida 1

då menniskorna anvärde ett helt lifs möda, för att åstadkomma något varaktigt minne af sina jordiska sträfvanden, utan att tänka på eller bekymra sig om, att deras namn snart skulle förgätas, under det att deras verk fortlefde genom århundraden. Den åldriga byggnaden stod midt i djupet af en dal och vid stranden af en sjö, som på alla sidor omgafs af en skog, den der utbredde sig öfver höjder och dälder på en sträcka af åtskilliga mil, och hvari mångahanda slags djur, begärliga för jägaren, förtröffligt trifdes. Platsen var tyst, ödslig, imposant; aldrig hade en yxa låtit höra sig bland de sekelgamla träden. Mellan almarnes grenar, söm sopade de af normandska bildhuggare sirade fönsterramarne, genom den täta murgrönan, som dolde de skador i muren, hvilka Cromwolls kulor åstadkommit, genom målningarne på rutorna, der ätten Strathmores vapen var. afbildadt samt deras stolta valspråk Döda, och skona ickeX stod att läsa, lyste sommarsolen in uti ett af rummen på White Ladies. I fordna. dagar hade samma rum af den högvurdige abbåna varit användt till. audienssal, der han mottog förnäma. och högt uppsatta persouxer, som sökte skydd i helgedomen, emedan stt pris blifvit satt på deras hufvuden, eller slössaktiga kungar af huset Plantagenet, som kommo för att bedja om understöd af modren Kyrkan, innan de företogo sina färder till Palestina, Det hade boevitt