Dagens Nyheter – 1 september 1873, sida 2

Småprat. Simpromotioner å Skeppsholmen och Biddarhkolmen, vid hvilka båda doktor Sohlman lyst som en sol; industriidkaremötet under tre långa dagar, vid hvilket man fick höra ord och inga visor — förrän vid afskedsfesten, då konditor Schdsle slog sin harpa från sin öfra paviljong; ett band af Zigenare, gom lyst och försvunnit i Solnaparken; upptagandet af SGeorginskorna? på Mindre teatern, hvilka likt en viss storhets predikan kommo af sig vid ingången; uppträdandet af tvenne dvärgar bland ett folk, som så gerna vill se hvarandra öfver axeln, och. i samma rum der både bagaregesäller och brödförsäljerskor ha levererat riktiga jättebataljor — detta jemte åtskilligt annat som inträffat här under de senare dagarne gör att Stockholm ej kan anse sig händelselöst — att den förflutna veckan ej med något skäl kan kalla sig den stilla veckant. Simpromotionen: åSkeppsholmen besöktes af-herrar, och till tack derför besöktes promotionen å Riddarholmen af damer. Oss föreföll den förra som en verkliggjord scen ur fantasispelet CEgir och hans döttrart; doktor Sohlman skulle då vsra gir; damorna må sjelfva i någon bild uttrycka huru den senare promotionen föreföll dem. Hvad vi som ett allmänt fel funnit genomgå våra andra tidningar är att de. unga damerna, hvilka eröfrade magisteroch kandidatkransen, kallats promovendi; med någon kännedom i Romas språk borde. de dock vetat att dessa damer bort kallas . promsvende. Till och med en här utkommande tidning, hvilken. är särdeles .klassisk4: af sig och till och.med gått. så långt att bon föreslagit att de unga flickor, hvilka wväinnit magisterkransen, måtte kallas magistror i stället för magistrar, har gjort sig skyllig till nyssnämde fel. Handtverks-hedersgubbarne ha, som sagdt, börjat och slutat sitt möte. Hvad man ej allenast tyckte sig finnä; utat äfven fann, var att en friskare anda blåste genom detta möte än genom de föregående. Att några röster från fordom hördes: var väl ej-att undra på, bland hvilka hr Hägg, Sen stolt ruin från skråets välsignade dagar, med all makt ville ha infördt det goda gamla. En medlem härledde; ordet skrå från namnet på ett djurs beredda skinn, på hvilket de gamla skrålagarne först skrefvos, och ansåg dersför att återinförandet af dessa vore detsamma som Satt hålla sig iskinnet. Men det går inte, Granberg — denna mering; om ock ej med samma örd, yttrades af framtidsmannen, boktrycksren Granberg (våra andra tidningar envisades med att--kalla honom Granlund) från Göteborg, en man, hvilken både har bokstafven och andan i sin makt. Bagare Gewalt från , samma stad, hvilken deremot är en dyrkare af den gamla: ordningön och hvilken rest hitupp med föresats att det skulle bli andrabullår, emedan moralkakor ej. längre bjelpa för den trotsige arbetaren, och hvilken will med all gewalt kasta all ny ordning i den brinnande ugnen, råkade att under mötet ej säga ett ord, till stor nytta för de fattade besluten. Vid tal om industrilotterierna yrkade en drakonisk medlem af mötet att hvar och en söm spölade på dessa eller på utländska penningelotterier skulle ådömas det strängaste straff — om det var ett mildare uttryck för hängning eller halshuggning upplyste han ej. När frågan förhandlades, hvar nästa all männa industriidkaremöte skulle hållas, föreslog samme medlem Stockholm, emedan här finnas så många förströelser —— ööh det kunde han ha rätt i: ; Hvar göteborgarne komma fram göra de sig sannerligen bemärkta; vi ha redan talat om tvenne aktade representanter, derifrån; nu komma vi till den, tredje, ..Då .medlemmarne af handtverksmötet i fisdags ankommo till Drottningholm, begaf sig vår snart populäre konung ned. till dem och öppnade samtal med en och annan. Händelsen gjorde, att, konungen först riktade sina ord till skräddaremästaren Juhl från Göteborg, en man hvilken, ej ryker af för hackor och hvilken ej stod som på nålar, derför att han befann. sig inför majostätet.. Juhl är en beundrare af skråordningen,. i ansv plana or Hurudant är förhållandet mellan er-och edra arbetare: frågade konungen. Tidens anda fordrar nu, att sambandet mellan -arbetsgifvaren . och arbetstagaren skall vara förtroende, ej tvång. .. 7 e Lod Det kan nog vara bra allt det der, goda TAL annd am Idde mensa At RR REA