Dagens Nyheter – 29 augusti 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter. Da fromma i Frankrike. Vi ha omnämt att vallfärderna i detta land icke förminskats utan snarare tilltagit och nya vallfartsorter uppkomma dagligen. Så har nyligen Cambray varit mål för ett sådant pilgrimståg, och af hvilken anledning? Hittills har nemligen derstädes icke funnits någon helgonbild eller annat dylikt föremål som särskildt varit egnadt de frommas dyrkan. Nu har man dock funnit ett sådant och anledningen dertill är så karakteristisk för alla dessa jesuitismens ränker och den religiösa fanatismens galenskap, att vi meddela berättelsen härom sådan den af XIX Siöcle meddelas. Under det sista tyska kriget afsändes en afdelning tyska ulaner till Cambray, för att uppfordra staden att gifva sig. Men, o under! då den ankommer till stadsporten, varseblir den i skyn den heliga jungfrun samt en engel med ett flammande svärd, hvilka tvinga den att kasta om tyglarne och i ilande galopp söka sin räddning genom flykten. I bya Masmidres gjorde ulanafdelningen halt, slog sig ned hos en värdshusvärd och berättade denne det upplefvade underverket. De berättade på tyska, och genom ett nytt under, icke mindre förvånansvärdt än det första, förstod värden, som blott kan franska, allt hvad de förtäljde. För att fira denna underbara tilldragelse, i hvilken man ju så tydligt kan spåra Guds finger, har man nu i katedralen uppsatt två rya präktiga stakar, hvilka kosta 14,000 frank, Vid foten af desamma ser man fyra knytnäfstora preussiska hufvuden, två kala gom skola föreställa kejsar Wilhelm och Bismarck, och två bohjelmade: von Moltke och von Gröben. — Och till invigningen af detta minnesmärke af mensklig dumhet vallfärda nu hundratals menniskor. På Vårfrudagen, eller Marie himmelsfärds dag som den hos katolikerna kallas, ha de franska qvinnorna till påfven öfverlemnat en gåfva af en half million frank. Från Cartagena skrifves att insurgenterna fortfara med sitt motstånd oaktadt inbördes oenighet tyckes ha uppstått dem emellan. De af dem, som förr varit soldatsr, sägas nemligen vara böjda att öfverlemna staden, hvaremot den civila befolkningea vill göra motstånd till det yttersta. Blodiga strider mellan dessa båda partier lära till och med ha egt rum och man har vid dessa icke lidit brist på hvarken döda eller sårade. Enligt ett telegram till Times underhålla insurgenterna en liflig eld från fästena, hvilken dock icke anställer någon skada på annat än privat egendom, och hvilken icke besvaras af Martinez Campos trupper, förmodligen af brist på artilleri. Då detta anländer, skall genoralen börja bombardementst, förmodligen redan den 1 september. Inga underhandlingar ha egt rum, men de oförsonlige förklara FR Rn tr eek uran a on AR RR RE