Dagens Nyheter – 29 augusti 1873, sida 1

-— va -—framför honom med ett uttryck i sin blick, som vittnade om ett lugnt begrurdånde. Hon hade låtit honom tala till punkt. Men ru skakade hon på hufvudet. — Ni måste hitta på någonting annat, Velentin, sade hon; ty detta förslag kan jag icke gå in på. — Men det är ju helt oskyldigt... — Visserligen; men jag befinner mig icke i en eådan stämning, att jag tror mig kunra utföra denna toll så som den bör utföras. Och om jag läto masken falla i förtid, ekulle både ni och jeg råka i en mycket stor förlägenhet. — Men ni må väl åtminstone tillåts, att jag presenterar er som min syster, eller huru? Hon betänkte sig. — Om jag gör det, yttrade hon slutligen, så sker det blott för att bavisa att jeg icke kan vara er till bjelp. Hvad en äldre qvinna gom jag finner älskvärdt hos en ung flicka, är någonting helt annat än det, hvsarpå männen i allmänhet lägga vigt. Äfven rnyflkenheten her i viss mån bidragit till mitt beslut semt derjemte och i ännu bögre grad fruktan för er kusin, hvilken aldrig skvlle förlåta mig, om han finge höra, att jag Vögrat hjelpa fill att befrämja hans menrisko: vänliga plen. — Jag tackar er, utbrast kan glad och fattede benres hand, som han kysste. Nu är jeg befriad från hvarje bekymmer, 0O, det