det oskäliga djuret?)j Och härvid skakade han betänksamt på hufvudet, som han alltid brukade omsorgsfullt frisera, sedan han fått tillstånd att passa upp vid bordet och räcka er tallrikarne. Och nu kan ni äfven gerna tillstå, att det verkligen var för att göra oss ondt i hågen som mni.så gerna i vår åsyn smekte det dumma kresturet. — Låtom oss icke tala illa om de döde! Cora sofser nu den eviga sömnen, icke långt från lilla demmen, der bänken stod under linden, som ni kanske minnes? — Om jag minnes det! Det var der jag hjelpte er att spänna på skridskorna, då vi företogo.den minnesvärda färden på isen med er kusin. Huru står det nu till med lilla Lucie? — Hon har blifvit en stor dam och har hela huset fullt af bazn, Om hon visste, att jag träffat er här! För en månad sedan talade vi just om er; ni är ännu väl anskrifven hos henne; och den vackra vinterafton, då vi lärde er de första grunderna för skridskoåkningskonsten, har hon ännu icke glömt. Hon påstår, att hon den dsgen fick en handtryckning af er, som var varmare än det bemötande ni sedan visade henne. Också har från denna tid en misstanke för lättsinne kastat sin skugga öfver den eljest så fördelaktiga bild, som hon af er bevarat i sitt minre. — Men herre Gud! utbrast han leende, sålunda kan ju ej den oskyldigaste gå fri från misstankar, Fullkomligt rent är visat icke