Dagens Nyheter – 25 augusti 1873, sida 2

lan svenska Tastlandet vid LandsXrona oecn svenska ön Hven uteslutande tillhörde Sverige. Härigenom har på intet sätt vårt lands ära blifvit för nära trädd. Daremot hafva vi ut: tryckligen och bestämdt häfdat hvad som äfe ven med tillämpning af ifrågavarande inskränkande princip var vår fullkomligt obestridliga men dock af Danmark bestridda rätt, att lika med detta land utöfva lotsning mellan svenska ön Hven och danska ön Seeland, ett medgifvande, som säges genom konung Oskars ersonliga och bestämda uppträdande hafva blifvit frånvunnet Danmark. Ur teoretisk synpunkt kunna vi således anse oss hafva vunnit en seger och finna frågans lösning tillfredsställande. Såsom mera tvifvel underkastadt kan deremot deklarationens värde i praktiskt afseende med skäl betraktas. På papperet är allt brov derligen deladt, men huru kommer det att slå sig ut i verkligheten? Den som ämnar sig genom Sundet har, såsom bekant, två vägar att välja: Drogd2n eller Flintrännan. Den förra är ander de flesta förhållanden den bästa, ehuru dock vind: och strömförhållanden lära ges, då Flintrännan, sedan den nu blifvit behörigen utprickad och upplyst, eger före träde. Då nu den danske lotsen ensam eger rätt att lotsa genom Drogden och lika rätt med den svenske att lotsa genom Flintrännan, så är det alldeles klart, att hvarje omtänksam skeppare måste föredraga den danske lotsen, som, allt efter omständigheterna, kan betjens honom i hvilketdera farvattnet som helst, framför den svenske, som, huru skicklig och påpasslig han än må vara, lagligen är förhindrad att föra fartyget annat än genom den under vissa förhållanden olämpligaste och mest tidsödande farleden. En bvar finner genast, hvilr ken stor reel fördel Danmark här erhållit framför Sverige. De facto är det lotsrätten i Drogden som är afgörande för lotsningen i hela Öresund, och då den förra fortfarande blifvit tillerkänd Danmark, så är i sjelfva verket genom den nu afslutade öfverenskommelsen högst obetydligt, om ens något, för Sverige vunnet. Icke heller lär sjöfartens vinst blifva så synnerligen stor, ty först och främst är genom nyss anmärkta förhållanden konkurrensen mellan de båda rikenas lotsar och den täflan dem emellan, som skulle hafva varit af så stort gagn för sjöfarten, reducerad till minsta möjliga proportioner, och för det andra äro ej deklarationens bestämmelser an gående Drogden, jemförda med stadgandena i danska lotsförordniogen, anledningar gifna till missförstånd, uppehåll, försök till lagöfverträdelser och ty åtföljande trakasserier af hvarjehbanda slag. Låtom oss t. ex. antaga, stt ett främmande fartyg, obekant med lots förhållandena i Sundet, utanför Kullen erhållit en svensk lots. Två fall kunna nu inträffa: antingen företager sig den svenske lotsen, om icke får lotsa genom Drogden, att, äfven under ogynsamma förhållanden, föra fartyget genom Flintrännan, hvarigenom en dyrbar ti för fartyget förloras; eller ock för han det till Drogdens norra ialopp och anmodar der skepparen att hissa signal efter dansk lotsHändelsen gör, att alla der stationerade danska lotsar äro upptegna eller icke passa upp or: dentligt. Det gör ingentiog, säger kommon tarieförf. i Posttidningen, den svenske lotsenu kan åtaga sig lotsning äfven i Drogden under de betingelser, som danska lotsförordningen innehåller. Hvilka äro då dessa betivgelser? Forordning angaaende lodsvaesenet i Danmark af den 11 juni 1831 stadgar i sin 32 3 såsom följer : sOmendskjönt det i Almindelighed er Enhver forbndet, de egentlige Lodser undtagne, att paa tage sig Lodsning, skal det dog i de enkelte . Tilfelde, hvör efterat et Skib har gjort Tegn efter Lods, enten ingen af disse er tilstede, eller de ikke uden Ophold gaae ut for at komme till Skibet, vere enhver anden, som dertil er duelig, tilladt at lodse dette, imod derfor at erholde de bestemte Lodspeoge.. Dersom den rette Lods siden efter kommer till Skibet, skal han viere bebjelpelig med at inlodse og bringe det til Ankerg, uden at han derfor maa fordre nogen Betaling. Men skulde Skibsföreren ikke ville ankre paa ceden nermeste Ankerplads, da maa Inger uden den rette Lods fortsaatte denne Lodsning, och den Mand, som, uden at vere Lods, kom til Skibet, for at lodse det, maa i dette Tilfcelde alene före Skibet ncernere ind under Kysterne, saa at Lodsen lettere og beqvemmere kan komme ombord og antage sig den videre Lodsning;i saa Fald betaler Lodsen denne Mand 2 Rbår Sölv. af den efter Taxten bestemte Lodsbyre, som ins genlunde maa komme den Skibsförende til Udgift. Det fartyg, som har svensk lots ombord men vill gå genom Drogden, måste således antingon ankra på närmasts ankarplats, d. v. 8. för den som kommer norrifrån, Köpenhamns redd, eller ock gå närniare in under kuster na för att få dansk lots ombord. Vi förmoda, att vi ej begå något misstag om vi antpgar att i hvilket som helst af dessa fall uppehåls och tidspillan måste förorsakas, likasom ej heller deruti, att i nu nämda omständigheter ligger en lockelse till lagöfverträdelse, allrahelst: iogenting hindrar den svenska lotsev att förblitva ombord under hela tärden genom Drogden, utan han till och med nödgas dertill, efter: som han ej på Köpenhamns redd tår stiga af på någon svensk lotskutter. Men då lagöfverträdelser så vidt möjligt måste förekommas och bestraffas, så blir det nödigt att införa kontroller och utöfva en eftersyn, som ingalunda öfveronsstämmer med den sjöfartens obehindrade frihet i hela Sundet, hvilken, säge hvad man wo om oo 2 MM I om z : mo 4 anv ållidraltiat