Dagens Nyheter – 23 augusti 1873, sida 1

Sw SVE SR ft OST ST SA a oo AS At Re af denna fredstraktat att Preussen skulle låta befolkningen i de nordliga distrikten af Schleswig rösta huruvida den ville återgå till Danmark eller förblifva under preussiska kronan. I underhandlingarne om denna fred i Prag hade Danmark ingen del. Dess regering har ej varit hörd öfver densamma, ej undertecknat den, har ingenting med den att skaffa, Danmark hade en gång för alla två år förut afträdt Schleswig... Det är gåledes Österrike ensamt, som eger rätt fordra uppfyllelse af ö:te paragrafen. Men Österrike har veterligen icke gjort någon : framställning derom, och det har mer än en gång märkts af österrikiska statsmäns yttranden att de icke fråga det ringaste efter omröstningsvilkoret, som icke de, utan Frankrike hade fått inskjutet. Nu kan det med skäl sägas att när Preussen lofvat att låta anställa omröstning i Schleswigs norra distrikt, så bör det hålla ord, äfven utan någon uppmasing af den andra kontrahenten. Men detta har också Preussen erbjudit sig att göra, år 1867 eller 1868. (Vi erinra oss ej rätt hvilketdera året, men underhandlingarne om denna angelägenhet ha ofta varit både då och sedermera omtalade i såväl tycka som danska tidningar.) Preussen fordrade likväl vissa, måhända väl hårda garantier för de tyska invånarnes säkerhet i de distrikt som kunde komma att återfalla till Danmark, och häröfver bör billigtvis ingen undra som känner huru Danmark, medan det var herre öfver Schleswig, behandlade dess invånare och hvilket sätt var så beskaffadt, att nu aflidne svenske utrikesministern grefve Manderström måste, oaktadt sin stora vänskap för Danmark, i en officiel not räga dess regering att den aldrig kunde vänta sig fred med Tyskland så länge den förhölle sina schlesWwigska undersåter religions-, undervisnings-, församlingsoch tryckfrihet. Danmark ville icke lemna de äskade garantierna för möjligen blifvande tyska undersåters trygghet, och då ansåg Preussen ej rätt att låta omröstnidgen försiggå. På den punkten står den af skandinaverna i Sverige vida mer än af danskarne sjelfve så mycket omskrifna saken srgående 5:te artikeln. Tilläggas bör att danska regeringen sjelf aldrig, eå vidt vi kunnat af dess tidningar erfara, har vändt sig till preussiska regeringen med någon anhållan att den må uppfylla det omtalade vilkoreti Preussens fredsslut med Österrike. Men här vilja de skandinavisks vurmarne att Sveriges regering eller Sveriges konung personligen skall ställa en sådan uppmaning till Preussens regering eller trouföljare. Om icke en på sin tid mycket bekant berättelse är ogrundad — hvilket vi icke tro — så har verkligen Sveriges regering en gång giort ett sådant steg, genom sin minister i Berlin. Men på hans framställniog till hr von Bismarck följde det svaret att Sverige icke bade någonting med den saken att skaffa. Och ett sådant svar är det väl icke mödan värdt att bereda sig en gång till.