Dagens Nyheter – 21 augusti 1873, sida 1

större delen bestod af mina och min mors vänner. Jag såg bra ut och talade flytande fransyska — hvad behöfdes väl mer bland goda vänner? Min mor, bländad af denna framgång, fattade nu den öfvertygelsen att jag var skapad för teatern och uppgjorde redan, i gin hänförelse för skådespelsarekonsten, de mest vidtutseende planer rörande den framtid, såsom konstnärinna, som väntsde mig. Hura många bedraga icke sig sjelfva derutinnan? En talang, som exellerar i slutna sällskaper, är derför icke någon talang då han uppträder inför offentligheten. Huru ofta sammansmälter icke det, som i vänners och bekantas kretsar af artighet beundras, till ett intet inför den stora känslolösa publiken! Hyad nu mig beträffar, så var jag ej någon talang för scenen. Min ungdom och skönhet måste ensamma träda inom skrankorne, för att fylla denna brist. Till och med mina vänners bifall uppmuntrade mig icke till större ansträngningar, och med bäfvan hörde jag, alt min mor med otålighet motsåg ett större resande skådespelare-sällskaps ankomst, då jag äfven skulle pröfvas inför den stora allmänheten och bland konstnärer. Många bland våra aristokratiska vänner uttryckte väl sitt ogillande af detta steg, men min mors fasta vilja och allt besegrande vältalighet nedtystade alla anmärkningar. FRÖKEN VON LANGELAND. 2