Dagens Nyheter – 19 augusti 1873, sida 1

-— La v-— dassförinnan besökte jag fru G. ännu några gånger. Nu hyste jag ej längre något groll mot henne; jag kände blott medlidande och deltagande; Från hennes hem gick jag direkte till poststationen, der diligensen, som skulle föra iig till det land; der min nya vistelseort var bölägen; väntade mig. Den stad, jag lemnade; kunde icke då och kan icke ännu glädja sig åt jernvägar. Jag gaf gästroler, lyckades, fick engagement, men kunde ingenting göra för fawiljen G. : Flera skiftesrika år förgingo. Jag bytte två gånger om bostad, befann mig alltid bättr deraf; gjorde några angenäma: resör och jag måste tillstå, att jag knappast någonsin tänkte på familjen G. Efter ett nästan tvåårigt uppehåll i Dresden mottog jag genom lokalposten en böneekrift, som jag, efter att ha ögnat igenom de första raderna ech sött brefvets syfte, ämnade lägga åsido och gömma till lägligare till: fölle, då min blick föll på underskriften — den var Malvina G. Jag läste skyndsamt igenom brefvet och fann att den bönfallande var samma skådes spelerska, hvars lefnadsbeskrifning en gårg på djupt gripit mig. Hon meddelade mig. att hon redan ett balft år bort i Dresden ock måste försörja sig och: sina tre barn nästan endast med sina händers arbete, då hönnes man, som förlorat sin röst, reste omkring som