Dagens Nyheter – 19 augusti 1873, sida 1

AN PN pianostämmare och blott kunde sända Henne föga bjelp. Hon hade genast fått veta, att jag var engagerad vid teatern i Dresden, men hon skulle icke hafva vågat att i min nuvarande ställning besvära mig med oangenäma hågkomster, hvartill minnet af henne tyifvelsutan fick räknas, om hon icke genom en längre sjukdom hade blifvit beröfvad arbete, en sak hvarpå hon dittills ej lidit brist. Den aktningsvärda frun bad mig om arbete, icke om pengar. Då jag icke kunde gifva henne det förra, åtminstone ej i den väg hon önskade, skickade jag henne så mycket af det senare, som jag för tillfället kunde umbära. Hon sände sin son till mig med ett tacksögelsebref, som verkligen vår rörande. Hon sade deri att hon visserligen skulle hafva kommit sjelf, om hon blott kunnat visa sig för mig i en passande drägt, och hon bifogade sina bådsa äldsta barns betygsböcker. Att kunna gifva sina barn en god uppfostran, var den olyckliga moderns enda uppoffrande sträfvaån. I ett senare bref tillbjöd hon Big att uppteckpa sin lefvernesbeskrifning och att sedan öfverlemna manuskriptet till mig att använda efter godtfinnande,. Jag antog med tacksamhet tillbudet och hon sände mig tillika åberopade kontrakter och andra intyg, så att jag blef fullkomligt