I vårt lördagsnummer var infördt ett telegram från Köpenhamn, som förkunnade att lotsfrågan var afgjord, och i Posttidningens annonsafdelning samma afton fumno vi den DeklarationX, angående lotsningen i Sundet som förekommer längre fram. Detta aktstycke, undertecknadt å svenska och danska regeringarnes vägnar af danska utrikesministern och svensk-norska ministern i Köpenhamn, öfverensstämmer till sina hufvädgrunder med hvad man redan i Göteborgspostens spalter kunnat inhemta. De mycket lärda artiklarne afsågo att bevisa danskarnes förmenta rättigheter vara öfverensstämmande med allmän folkrätt och ingångna fördrag. Ehuru Göteborgsposten ivgenting bevisat, utan endast sökt dränka frågan i lärda pcitationer; har dock utgången visat att förf. varit väl underrättad om underhandlarnes afsigter. Som man kunnat vänta, framgår utaf den föreliggande deklarationen : att frågan icke blifvit löst utan blott uppskjuten. Det är måhända det bästa under den nuvarande sam: mansättningen af konungens råd, som icke visat sig förmå lösa några frågor, men väl kasta loss åtskilligt, så att förr eller senare en allmän drift uppkommer. Man finner jemväl att den danska synpunkten, att Öresund icke skulle erkännas såsom internationelt farvatten, lyckats göra sig gällande och:att den halfva del af farleden, som benämnes Drogden, blifvit af svenska regeringen erkänd såsom uteslutande danskt farvattenX, hvaremot Flintrännan, som utgör farvattnet längs svenska kusten är att anse såsom gemensamt farvatten. Danskarne stodo på sig, ty de visste att svenska underhandlarne skulle gifva vika; det var ju blott en tidsfråga. Det märkligaste stycket, och som bevisar att ingendera kontrahenten anser frågan löst, är följande mom. i art. 1: De af hvardera at de tvenne regeringarne utfärdade stadganden i fråga om lotsväsendet i RR Eg EN ET TY TN AGT ng nt Den ng Må äv oa TT SNC AT TEA EE TEESE