AR ST mrs SN TN TA TS a LAT KE Öresund skola icke i något hänseende strida mot de i traktaten af den 14 mars 1857 intagna bestämmelser. Det framgår häraf att frågan icke är löst, utan uppskjuten, ty 1857 års traktat är otvetydig i afseende på hela Öresunds Kfrigifning af danskarne mot en -lösepenning af 30,000,000 rår, som dorföre erlades af 13 andra nationer. Vi tillåta oss blott den frågan: skulle riksdagen 1857 ha beviljat 2,000,000 rår för detta ändamål, ifall man ärligt förkunnat att danskarne förbehöllo sig att framdeles under annan form. trakassera de seglare, som passera Öresund, och det till och med ända in under svenska kusten? Vi antega att denna fråga ej kan med annat än nej besvaras; och till stöd för detta antagande må anföras att, såsom vi erfarit, flere af de män, som då arbetade för traktatens antagande, nu blifvit förvånade öfver försöket att förtyda berörda traktats verkliga mening. Det blir nu riksdagens sak att föra frågan längre; och ehuru föga förhoppning finnes att medelst våra diplomater vinna något gehör hos främmande makter, så måste riksdagen för sin egen skull drifva regeringen till att begära en konferens af alla medundertecknarhe af 1857 års traktat. Denna konferens bör yttra sig om hvad man menat år 1857, och skulle det inträffa att dess utslag blir gynsamt för de danska intressena —ja, då nödgas vi fråga Danmark hvad friköpningen nr 2 kan kosta! Uti art. 4 underrättas man att denna öfverenskommelse i intet hänseende gör någon inskränkning i den de tvenne staterna efter allmänna folkrättsliga grundsatser tillkommande höghetsrätt öfver vattenområdet 8å långt detsamma sträcker sig. Enligt allmänna folkrätten skulle ett sund, gom sammanbinder tvenne fria haf, Vara lika fritt som de. Det är denna åsigt, som är den rätta, men som tyvärr synes blifva undertryckt. Vill man på. Sundet tillämpa den folkrättsliga åsigt; som är antagen för kurter i allmänhet och lydews. att ett lands vattenområde anses räcka så längt en god kanon kan skjutaX, så: är det väl tydligt att med nutidens artillerimateriel Öresunds vattenområde måste .anses gemensamt ftillhöra begge länderna, ty nog kan på många ställen en god kanonkula sändas tvärsöfver. Uti art. 3 hafva begge regeringarne förbundit sig lemna hvarandra. biträde för öfvervakande af ofvanstående bestämmelser. — Man hade haft skälig anledning vänta att uti denna deklaration skulle influtit något erkännande, att danska regeringen hädanefter skulle åtaga sig att, på sätt 1857 års traktat bestämmer, öfvervaka lotsningen i Sundet4, hvilket icke kan betyda annat än att der skulle hållas tillräckligt lotsbiträde för att motsvara den betydande trafikens behof. Det är icke många dagar sedan ett Gefleskepp seglade genom hela Drogden med lotsflagg på toppen, utan att kunna erhålla lots. Man: påminne sig jemväl att den danske kommendören Schönheyder uti danska folkethinget öppet förklarade, att lotsbiträdet i Sundet vore otillräckligt. Nu har danska regeringen förmått den svenska att hindra svenska lotsar gå igenom Drogden, utan att danska regeringen åtagit sig att för detta farvatten hålla tillräckligt antal lotsar. Många andra sorglustiga bestämmelser fin