Dagens Nyheter – 16 augusti 1873, sida 1

nve att vara hans mörderska. Jag har aldrig förr eller sedan sett ett så vildt utbrott af förtviflan gom hos denna flicka, hvilken jag dittills frånkänt hvarje djupare känsla. Hon kastade sig till marker, ref sig i håret och bad att man skulle döda henne, Hon var verkligen under ett par dagar nira att bli vansinnig. Plötsligt visade hon sig en morgon fullkomligt lugn och förklarade att Conrad icke var död. Haa hade under natten visat eig för henne, viszerligen svårt sårad, men dock lefvande, och äfven om detta endast varit en dröm, eå kunde hon dock numera känna sig visa om att han icke var död. Jag lät henne tro hvad hon ville och förbjöd äfven husets öfriga medlemmar at; genom samtal söka ändra hennes öfvertygelse, Emedlertid spred gig bland det okunniga folket nejden den tron att Conrad Kriger, som skulle stupat i det Schlesvig-holsteinska kriget, fortfarande lefde, emedan han i ejelfva verket icke kunde dö, utan var En vampyr, fom tid efter annan uppfriskade sig med varmt menniskoblod. Den stackars Bertha visste deita bäst; ty henne hade odjuret märkt. . Och om man en morgon funne henne död i sängen, så skulle man också lätt förstå kvem det var som druckit hennes blod och hemtat hennes själ. — Detta är ett skamligt, ogudaktigt prat, sade den nye förvaltaren. Man bör visa den stackars flickan, att icke alla menniskor äro så narraktiga. Hon torde annsra i sin unga ålder börja förtvifla om lifvet och verlden. Den hederlige mannens deltagande för Bertha var så stort, att han efter några veckors förlopp gick till henne och frågade, om bon ville bli hens hustru. Herr Möller var en rask om bygglig karl med någon förmögenhet, som redan derigenom att han kunde sätta sig öfver mängdens fördomar vi sads att han hade hufvudet på rätta stället. Partiet var i alla hänseenden lämpligt och passande, hvilket Bertha äfven medgaf; och dock afslog hon be: etämdt frieriet.53