Dagens Nyheter – 12 augusti 1873, sida 3

ka I gar; Jag Helsar såväl för egen räkning om i min familjs nämn icke blott hufyudet för milt hus utan ock det enda föpresentanten för den mönarkiska prihtipön i fFranErike4. — Grefren af Chambord återgäldade redan samma afton grefvens af Paris besök, I och lär detta andra sammanträffande ha varit ännu Kjertligare än det första. Efter detta besök ha orleanistörisa soh bourbonefiia härmät sig hvarandra alltiier, Union försäkrar att numerå ät önketöt inom. Sdet franska konungahusetX återställd; nu återstår det blott, säger hon, att återge enheten åt alla fransmän. Gazette de France säger att nu ha prinsarne gjort sin skyldighet, åtefstår ni blott för fransmännen att göra sin skyldighet gent emot pritisarne: I ett telegram till National Zeitung berättas, att det beramas ett stort möte af samtliga i Paris varande medlemmar af vensten för att tädgöra med anledning af de orleanistiska intrigerna, Äfven försäkras def att Tbiers och Grövy skola komma att öfvervara detta möte. En brefskrifvare till Köln. Zeitung anser icke grefven af Paris Besök ha den stora betydelse, män velst tillägga det; och säger att underrättelsen öm aw prinsarne af Ör. leans änderkastat sig grefven af Chambord ioke uppväckt vågon så synnerligen stor rörelse i Paris. Män tror der nemligen icke, säger hen, attrrojalisterna skola lyckas genomdrifva. sina planer. Visserligen-herrskar dock inom de rojalistiska kretsarno stor tillförsigt och man lär till och med hoppas att strax efter nationalförsamlingens ferier monarkions proklamering. skall kunna egarum; men det fions icke mycket som talar för att något sådant skulle kunna vara möjligt. Thiers lär icke ens tro att en verklig 4fusionX kommit. eller kan komma till stånd, enär orleanisterna omöjligen kunna gå in på grefvens af Chambord orimliga fordringar. På grund af den närvarande politiska oredan lär han dock ha beslutat att till i september uppskjuta sin resa till Schweiz. Republikanarne hoppas att han i det afgörande ögonblicket skall ställa sig i spetson för deras parti. I ett annat meddelande från Paris fill Köln. Zeit. berättas att oviljan mot den nuvarande regeringen allt mera tilltager hos befolknivgen. Orsaken härtill lär vara det hänsynslösx sätt, på hvilket prefekterna och underprefekterna i de södra och östra pro. vinserna uppträda. Do föra ett formligt krig mot alla republikanska demonstrationer, de konfiskera och undertrycka alla radikala tidningår, de förbjuda icke blott röda näsdukar och band utan ock rödå blommor oc es.) Vv. Hvad har döck dette till följt annat än att de vinna mötsatsen af hvad de äsyftat? -Häns helighet påfven har nu aflåtit svar på den ädröss, som tillstälts honom af de för någen tid sedan till Paray le Monial vallfärdande medlemmartie af franska nationalförsamlingen: I-detta sitt svar säger har, att han aldrig betviflat att ju icke Herren en gång skulle låta sinrättfårdighets sol :lyss öfvör Frankrsikej att jungfru Maria sjelf har sagt ått kungadömet äter skall uppstå i Frankrike; att pilgrimsfärderna voro ett både englar och menniskor välbehagligt skådespel o: 8 v: Hfter att ha lyckönskat de deputerade och regeringen; förkunnar han ett snart slut på villfarelsernas herravälde och återställandet af Frankrikes storhet och ära, Franska tidningar offentliggöra nu den skrifvelse från pring Napoleon till marskalk Mac Mahon, i hvilken han fordrar att åter bli insatt i den aktiva hären. Prinsen gör i densamma gällande, att han i öfver 19 år varit i besittning af sin rang; att han på Krim deltagit i striderna vid Alma och Inkerman; att han i Italien kämpat vid marskalkens sida, och att den sista militäriska order han mottagit var daterad Chalons 1870 och undertecknad af. marskalk Mac Mahon sjelf, Tillika påminner han om, att marskalken stått. honom bi med råd och dåd den tid han var. minister för. Algier och kolonierna, och att denne stått fadder vid hans barns dop. Brefvet slutar sålunda: Jag fasthållerderför. att jag är divisionsgeneral och begär derför min rang.4 Li. bertd änseratt pringens räftigketer äro i alla händelser lika obestridliga som de orleanska prinsarnes och att man gör bäst i att så snart som möjligt åter upptaga prins sen i arimbas rullor. Ed brefskrifvare. till Köln. -Ztg antar dock att regeringen: icke skall ätergiffa bonom haris generalsrång, och len. officiösa Frangaise säger att prinsen icke har: någon rättighet till generälstitela, snär han vär den ende åf alla generaler, som icke fter den 4 september ställt sitt svärd till tegöringens förfogande. Åter har en duell mellån ett par franska ( oublicister egt rum, ånna gång ömellan About, medlem af redaktionen åf XX Sidcle, och Herv6. från Journal de Paris. Anleds tingen var nåora ringcaltarda wttrandad då sed OL O Dl Mn ON OM MM MM rö AA X ot ba DB FN mm HER I bee jr hd ft DR Ag