Dagens Nyheter – 12 augusti 1873, sida 2

hviken ännu aldrig fuktats af någon bloddroppo, en -knif, gör han sjelf hvässat påsin venStra stöfvelsula, En sådan, knif tager han med sig på ett besök hos sin käresta, hvilket bör ske under en tid, då månen är i till. tagande, och medan han då kysser och smeker henne, bör han afskära ett litet stycke af hvartdera örat, hvarvid han för all-del måste tillse, att blodet färgar -hela -knifbladet, 8edan bör han taga knifven och lägga in dot i ett Kålblad, hvaraf ingen larf änni ätit, saft förrän natten gått till ända, gräfva ned densamma i jorden på ett ställe, der. två vägar korsa hvarandra. Här bör han ock efter väl förrättadt värf vända sig tre gånger åt öster och säga: Xhjelp! samt derefter likaledes vända sig tre gånger åt vester och åter säga: hjelp! Gör han allt detts,. så blir han nog hulpen och får en liten söt hustru, som är god och öm mot honom såväl morgon som afton. Skall jag upprepa för dig ännu en gång hvad jag sagt? sl — Nej, jag kan det utantill, sade Conrad, i det han vände sig om och gick. Den gamla förblef sittande.på stubben och gladde sig, medan hon såg efter Honom; öfver den lysande hämnd, som skulle drabba dernnå listiga unge, denna Bertha, som hon alltid hatat. Derefter såg kon. med belåtenhet på det blanka silfvermyntet. Hon hade: ganska tydligt redogjort för buru han skulle gå till väga. Ett eller annat torde han dock glömma,