Dagens Nyheter – 11 augusti 1873, sida 2

Va ofta godtgjordt genom ett kok stryk. Dei skulle kanske ha varit särdeles nyttigt för Bertba; om hon i rättan tid fått en liten kän pingaf sin fästmans tunga näfvar; derige nom skulle hon blifvit bragt till förnuft, och uppkomsten af vidare misshälligheter skulle förhindrats. Onkel och jag hade åtskilliga andra affåre! att tala om, och det var redan sent, då jag ändtligen tog afsked ock for hem: Jag var denna afton vid ett särdeles dåligt lynne sjelfva det sätt, hvarpå den gamle skeptikern tålat om den sak, som låg mig så nära om bjertat, hade gjort mig på en gång nedslagen och orolig. Den vackra Bertha piskad af sin brudgum — hyilken fasaväckande tafla! Nej, Conrad skulle mycket heldre, derom-var jag viss, baröfva henne lifvet. Medan dessa tankar rörde sig i mitt hufvud, fattades jag efterhand af en ångest, som jag icke kunde betvinga, huru mycket. omak jag än gjorde mig derför. Jag: hade va. rit borta en half dag, och hvad kunde icke ha skett i hemmet under denna långa tid! Jag gaf kusken befallning att köra så fort som möjligt. Hästarne sprungo härefter allt hvad de förmådde; i ilande fart flög den lätta, öppna vagnen fram öfver landsvägen, vi passerade den stilla byn och stannade ändtligen utanför min boning. Genom fönstren i andra våningen såg jag ljus bäras fram och tillbaka; en hop mörka