Dagens Nyheter – 11 augusti 1873, sida 1

tala om att samma brist måste hafva väsents ligen hindrat fullföljandet af hans afsigt att företaga färden mot polen, Och bristen på lifsmedel har, som man vet, varit uteslutande vållad deraf, att Polhem, expeditionens huf: vudfartyg, måst dela med sig af sina rika förråd till de innefrusna Gladans och Onkel Adams besättningar. Det var utan tvifvel en lycka i olyckan, att förråden nu räckt till så som de gjort, men de hade likväl, trots den starka nedsättningen i den dagliga utspisningen, näppeligen kunnat skydda våra landsmän mot en större fara, derest icke den engelska resenären hr Smith kommit dem till hjelp och så välvilligt delat med sig af sina törråd. framställer gig den frågan, huruvida svenska regeringen här icke försummat ett vigtigt åliggande, när hon ej gått i författning om att genast på våren utskicka en bjelpsändning till de innefrusna fartygen, för att i första rumt met undsätta Gladan med dess kronomanskap. En sådan hjelpsändning hade kunnat nå dem lika väl som hr Smiths, och dermed hade väl äfven Polhem kunnat återfå så mycket, att den nu inställda färden kunnat utföras, hvare med man också i någon rhån godtgjort försumt melsen att icke bättre förse Gladan i afseende å lifsmedel och vinterkläder, när det gällde att besöka så farliga trakter. Det kan ej annat än kännas hårdt för de män, som ledt och bekostat denna vetenskapliga utrustning, att ett af expeditionens vigtigaste syften sålunda gått förloradt. Men utgången hado dock kune nat blifva värre än ett misslyckande, nemligen derest hr Smiths undsättning icko kommit, eller i tall isen icke brutit upp så pass tidigt som nu lyckligtvis skett. Den faran är lyckligtvis öfverstånden, men det står qvar, att svenska regeringen ingenting gjort föratt förer bygga henne. Regeringens åliggande i denna sak har varit så mycket påtagligare, som hon hade scott de uppoffringar, som gjorts från norsk sida att komma de infrusna norska fångstmännon till hjelp, då Sveriges regering icke bort vara mera likgiltig för sina vetenskapsmän och sitt krigsfolk. ARE a sma ao ch 0 0