Dagens Nyheter – 8 augusti 1873, sida 2

— 40 — — Ack, huf kan ni tala så, nådig fru! snyftade der sköng synderskan, see — Jag säger blott hvad andra säga, och det som: jag, efter hvad jag sjelf har Bett, måsto anse vara välgrundadt, svarade jag, i det jog Harmsen vände henne ryggen och riogde på vägnar, ae ös Jag vär fast besluten att icke låta min, på en mogen. öfverläggning byggda, plan strenda mot en liten kokett flickas nycker och framför allt fann jag det orätt, att.den hederlige Conrad, Hvilken jag kände mig. syånerligen förbunden, skulle blifva lidande derigenom. Jag undanbad mig det gråtande sällskapst; jag ville fara ensam till utgården och. tala med Conrad. a en at sa Gör mig då icke olycklig, nådig frul ropade hon, .i det hon. vred sina händer och kastade sig på knä framför. mig...(. I min vrede lät. jag. henne, ligga. der,bon låg, utan att. ns bevärdiga henne, med en blick, samt for min väg vid ett: ytterst dåligt lynne, är salör Under vägen hade jag tillfälle, att ssnsa mig en smula... Jag:.beslöt att noga..sonders onrad samt att, derest han tycktes ingenting ha märkt, låta. .honom förblifes okunnig om det uppträde som nyss förefallib: Kanskejeg dock, när allt kom omkring, hade tsgit saken för allvarssmt; och.jag skulle måhända genom ett enda oöfverlagdt: ord .sjelfi framkalla den olycka som jag ville förebygga.